pernilla wahlman

Ibland gör min kompis allt för att slippa mig. Han kastar sig in i bilen och åker till och med mot enkelriktat för att komma ifrån mig. Jag kastar mig in i min bil och åker efter. Han kör snabbt och han är riktigt duktig på att hitta konstiga vägar. Han heter Kent och han är livvakt. Kent vaktar dom flesta stora artister som kommer till Sverige.

När han kliver av sitt pass kör han inte ifrån mig längre. Då åker vi och fikar.

Kent räknar mig tack och lov till en snäll fotograf. Om det bara är jag där får jag ofta ställa frågor till artisterna om jag skulle vilja det, men några fotografer gillar han inte alls. Då kan det hända att han begär förstärkning och ringer sina poliskompisar som kommer och stoppar oss. Det är snudd på lite osportsligt.

Ibland knäcker Kent extra som busschaufför. Sist vi skulle fika var han inhyrd att köra en liten rutt på Kungsholmen. Det var nästan ingen som visste om den där bussturen så jag och paparazzi Hasse köpte kaffe och bullar och åkte med runt, runt och fikade.

Kent är grymt bra att ha. Det har hänt att jag glömt på vilken gata jag parkerat bilen när jag är i Stockholm. Då ringer jag bara honom och berättar hur huset jag stod bredvid ser ut så guidar han mig rätt.

Kent ska komma och luncha med mig i Gävle snart. Men då tar han inte bilen utan flyger hit i sitt egna lilla plan. Vissa har det bättre än andra om man säger så.