Torr ros
Tårtan är slut och rosen är i min mage. Det blev det ett väldans liv över. Någon ska ju trots allt äta rosen och den här gången var det jag. Det är någonting de andra får hacka i sig bara. Dessutom gjorde jag dem en tjänst för rosen var seg och torr. Den var som fnöske i munnen faktiskt.
Kommentarer
Trackback