Gefle Metal Festival dag 2

Här är Candlemass recensionen där Ghost-Papa gjorde ett gästinhopp och här recenseras Kreator. Recensenten Mattias verkade även recensera mina kläder och jag antar att min blommiga tröja som jag hade första dagen fick underkänt för han var snäll och gick och köpte mig en ny. Jag fick en snygg rosa och rockig tröja från Close-Up magazine.

 


Hår

Det är inte helt lätt att fotografera dessa metal-band för deras hår har en tendens att falla ner i ansiktena hela tiden.

 


Gefle Metal Festival

I helgen fotograferar jag Gefle Metal Festival åt Aftonbladet. Jag är nybörjare på den här musiken men jag tycker det är riktigt bra. Alla är snälla och glada och stämningen är på topp så jag trivs utmärkt bland alla gaphalsar. Här är Anthrax recensionen och här är Amorphis.

 


Gefle-Falkenberg 1-2


Kärlek

I dag blir det kärlekstema. Till Året Runt fotograferade jag Zara och Micke som träffades på ICA. Hon jobbade i butiken och han levererade mat dit. En lossning som normalt tog en kvart kunde ta två timmar för att de pratade så mycket med varandra. Zaras kollegor ropade ofta åt henne:

– Nu är din chaufför här.

Zara började fixa håret och komma till jobbet på måndagskvällarna även då hon var ledig. Varje gång Micke levererade brukade han skriva under med ”Drängen” och hon svarade med att skriva ”Pigan”. En dag tog hon mod till sig och skrev även dit sitt telefonnummer. Hon fick fjärilar i magen, för tänk om han inte skulle höra av sig. Men hon behövde inte vänta länge, han ringde efter 30 minuter. Och nu är de kära, som de själva säger: "Nästan löjligt kära." Efter fyra år vill de fortfarande göra allt tillsammans. Gifta sig ska de också. Micke friade på ICA. Han satte upp stora skyltar där det stod: "Det var här det började Zara. Nu är det dags att ta det till en ny nivå! Vill du gifta dej med mej?” Skyltarna sattes upp i gången på väg in i affären och så tog Micke med Zara för att handla. Zara svarade ja-ja-ja! och kollegor och kunder applåderade.

 


Simon

I helgen är jag i Sundsvall för att träffa Annika, Tommy och deras 10-åriga son Simon. Simon bad mig titta på hans Instagrambilder.

– Du som är fotograf kan väl bedöma mina bilder?

Han har fotograferat legogubbar i olika miljöer och jag bedömer bilderna som mycket fina. Han tog även två bilder på mig.

– Du fick inte med mina rynkor så jag är nöjd.

– Det är ganska enkelt, det är bara att man bleker bilderna lite grann. Får jag ta en närbild av ditt öga och lägga ut den också?

– Det får du, trots att mina rynkor kommer att synas då.

– Ja, fast det är lite vackert också. 

Simon är inte bara en duktig fotograf. Han har även ett imponerande minne. Här är några exempel…

– Vilket är det största djuret? Vet du det?

– Ja, det är blåval.

– Vilken är världens högsta byggnad?

– Det är Burj Khalifa.

– Jag vet inte hur man stavar till det.

– Det vet jag, jag kan skriva det åt dig.

– Vet du vad Koenigsegg är?

– Lite udda fråga, men det är ett svenskt bilmärke som har gjort bilar som Agera, Agera R och Regera, som är deras nya modell. Deras snabbaste bil går 402 kilometer i timmen. Agera R har större vinge än vanliga Agera. Det är bra bilar. Kan du lägga ut namnet på min legosida också?

– Ja, det kan jag göra.

– På Instagram heter den lego_nerdcompany.

– Varför ska folk gå in där?

– Så att de kan bli fascinerade och börja ta egna legobilder.

 

Värdighet

Britt och jag var på ett företagsevent i dag. Britt var seriös och tog med kameran så jag tjuvåker på hennes blogg. Här är länken till den.

Smörgåsklämmorna som Britt fotograferat var vår lunch. De var väldigt svåra att äta med stil, alla spillde och slaskade. Britt kastade det sista av sin.

– Kastar du maten? frågade jag.

– Ja, min värdighet fick sig en törn.

På en annan bild står jag på en stol. Det var givetvis inte min idé.

– Jag skulle vilja att du står i mitten bland stolarna.

Jag ställde mig där.

– Jag skulle nog vilja att du står på en stol med armarna utåt.

Jag tog av mig skorna, ställde mig på stolen och slog ut armarna.

– Det är så bra med dig, du gör som man säger. Du har liksom ingen värdighet.


Grattis Annika!

Min vän och kollega Annika fyller 50 i dag. Jag har precis plåtat en stuntskola i Kista, men nästa helg åker jag till Sundsvall och då blir det fira av. Till dess får hon nöja sig med några bilder som jag tagit på henne.

 


Solvalla och stödhjul

Nu är jag hemma från några dagars jobb i Uppsala och Stockholm. I dag gjorde jag bland annat ett riktigt roligt jobb på Solvalla. (Jag lägger ut några bilder därifrån.)

 

Under tiden har 4-åriga Winston gjort framsteg i sitt liv. Sist han var och hälsade på mig berättade han att det var dags att lära sig cykla utan stödhjul, så han åkte hem för att öva. Dagen efter ringde han och sa att han hade övat färdigt, han kunde då cykla. I och med det tyckte han att det var läge att köpa motorcykelkläder och hans pappa följde gladeligen med till affären och handlade. (Jag har en liten 50cc cross i mitt garage som han siktat in sig på.)

 

Nu när jag kom hem från Stockholm ringde jag upp honom.

– Hej Winston!

– Hej faster!

– Hur är läget?

– Det är bra.

– Jag har en fråga. Du har ju bara kunnat cykla i några timmar och så köper du motorcykelkläder direkt. Vad tänker du om det?

– Ja, det är väl jättebra det.

– Men du har ju bara cyklat i några timmar.

– Sluta stör faster, vi äter faktiskt. Hej då. (Klick)

 


Veckan

I måndags drog bilbingon igång på flygklubben i Lemstanäs. Jag sprang runt och rättade lotter. Det där hade varit en mycket seg och tråkig tillställning, om det inte vore för min alldeles egen hejarklack. Det är mina pilotkompisar som kallar mina släktingar Berit och Ronald för det. Först så bjuder de på mat och efterrätt hemma hos sig, sedan kör de mig till bilbingon. I pausen har de ordnat matsäck och efteråt åker vi hem till dem och äter jordgubbar, glass och grädde. Även en matlåda brukar följa med hem. Det hela är mycket lyxigt.

 

I onsdags jobbade jag också ideellt, men då var det som volontär åt Min Stora Dag. Jag köpte med fika och åkte hem till en familj där sonen ska få önska sig vad han vill. Det är en riktigt härlig familj och jag ser verkligen fram emot att göra pojkens önskan så bra det bara går.

 

På förmiddagen i dag var jag och Kattis på glasspromenad och konstutställning i Mackmyra. Svanarna stod kvar från förra året, men annars är det mycket virkat. Väl hemma igen kom min kusins fru och hälsade på. Hon bor i Uppsala men kommer från Venezuela. Sol som hon heter kan laga mat och det gjorde hon hemma hos mig. Diska gjorde hon också trots att jag förbjöd henne.

 

I morgon ska jag vara barnvakt åt Milia och Winston. Jag tror i alla fall att det är bestämt, men på 4-åringen verkar det lite osäkert.

– Vi ses på fredag Winston.

– Vi får se hur det blir, svarade han.



Snövit

I dag var det dags för Min Stora Dag att ta med barn på Snövit. I pausen frågade jag ett av barnen:

– Gillar du Snövit? Har du det bra?

– Ja, det är jättebra, svarade hon.

En liten stund senare trängde hon sig fram bland stolarna hela vägen till mig för att fråga:

– Hur har du det själv?

Efter musikalen fick barnen komma bakom scenen för att träffa Nanne, Yohio och alla andra skådespelare.

Den gulliga lilla tjejen skyndade fram och satte sig i knä på Snövit. Det är rätta takter, vill man vara med Snövit ska man vara med Snövit. För en liten stund sedan fick jag ett mail: "Har en extremt trött och slut tjej här hemma men ändå SÅ tacksam för "det bästa hon varit med om."

 

Varje år följer hundratals barn och unga med på häftiga evenemang som ger ett avbrott i den tuffa vardag som många upplever. Det skapar något att se fram emot, längta till och minnas. Min Stora Dags aktiviteter i grupp handlar till exempel om att gå på en konsert, se en musikal eller en fotbollsmatch. De som vill ansöka om att hänga med på en gruppaktivitet måste vara 4-18 år, bosatt i Sverige och ha en svår sjukdom eller diagnos, som bekräftas genom ett medicinskt utlåtande. Välkommen med din ansökan!

 

 


Gefle-Örebro 0-4

Det har varit många roliga jobb sedan jag kom hem från Stockholm. Först var jag på en tvådagars jobbresa till Sundsvall. Där träffade jag bland annat en familj som hjälper hundar och så var jag på kafferep hemma hos ett tjusigt par som är 92 och 93 år. De träffades på en dans.

­– Min väninna sa då att hon skulle stöta på Larssa, men i helvete heller, tänkte jag. Det kan jag göra, sa 92-åriga May.

Larssa hade varit och köpt en stubbe på kondis åt oss och reportern påpekade att jag är mycket för sötsaker.

– Men ta en till bit då din jävla sötis, sa 93-åringen till mig.

Jag har även varit på ett gott jobb i Rättvik. Där bakades det munkar och jag fick härligt nog smaka.

I morse var jag i Hudiksvall och provade coola VR-glasögon och på kvällen fotograferade jag Gefle-Örebro.  

 


Jamala

Congratulations Ukraine!

 


Party

Precis som många andra var ordförande för Finlans fanclub partyklädd i går.
 

Gallup + Lys Assia

Enkät heter gallup på finska och en sådan har jag gjort här. Jag har även träffat Eurovisions första vinnare - 92-åriga Lys Assia. 
 

RSS 2.0