Ockelbo

I dag har jag luktat på blommor i Ockelbos Wij trädgårdar.

– Men varför har de satt staket överallt? Då kommer man ju inte in, sa jag till reportern och trängde mig sedan mellan spjälorna.

När jag gick ut såg jag att anledningen till staketet är att man ska gå förbi en kassa och betala inträde. Vi gjorde ett reportage där inne så jag känner mig ändå inte som någon riktig buse.
 

Svensexa

I morse när jag plåtade en tjej åt TT kom den här killen fram. Jag tippar att han ska gifta sig. Själv ska jag på kalas i kväll. Det är Annelie som ordnar födelsedagsfest bara för mig. Någon gång då och då kallar vi det födelsedagsfest bara för att den andra ska ta med presenter, så i kväll förväntas jag alltså ta med någonting. 
 

SM i Precisionsflyg och Flygfemkamp

I morgon och på lördag kan alla som vill komma ut till Rörberg där det ordnas SM i Precisionsflyg och Civil Flygfemkamp. Jag har ingen större koll på femkampen men det står i alla fall att grenarna som ingår är navigering med beräkning och kartpreparering samt spaning och landningar. Dessutom ingår 100 meter bröstsim, 3 km punktorientering och 3 km terränglöpning. Mina landningar håller inte SM-klass så jag ska inte vara med. Ni törs med andra ord komma dit. Välkomna!
 

tankeställare

I Aftonbladet Söndag har jag med ett reportage om Malin. Hennes lillasyster Mimmi dog av GHB-förgiftning på en fest. Mimmi var ingen missbrukare och hade aldrig tidigare sysslat med droger så det kom som en chock för alla. Malin säger att det bästa är om hennes död kan leda framåt och ge en tankeställare till andra ungdomar.
 

Sushi

 
Evelyn som varit miss Estland har en egen modellagentur och när jag hälsade på i Tallinn funderade hon även på att starta en sushirestaurang. Hon är driftig så restaurangen är nu öppnad och verkar gå riktigt bra. Här är hemsidan och här är en film om Evelyn. Jag förstår inte vad hon säger när hon pratar på det där viset men jag tar för givet att det är smarta och bra saker.

 

Jag läste bloggen jag skrev efter att ha hälsat på Evelyn och hennes sambo Svenne och det var riktigt fina dagar:

Vi har kört runt med Svennes ATV-fyrhjuling och gått ut med Evelyn på olika klubbar, varav tre invigningar. En med dress code Red Carpet. På klubbarna har vi fått drinkar och halsband. Blev man lite trött av alkoholen gick man till bardisken och satte en mask över näsan. Ur masken strömmade syrgas med smak som man andades in för att piggna till. I går var vi på en fantastisk brunch på ett hotelltak. En värdinna kom ut med juiceglas.

- Skål, sa Evelyn.

- Skål, hakade Svenne på.

- Vadå är det sprit i juicen? frågade jag.

- Ja det är klart. Den är blandad med champagne, det är ju söndag för fan, svarade Svenne.

 

Det är ju söndag i dag med och jag ska åka och titta på fotbollen på O'Learys nu men i dag blir det ingen alkohol. 
 

Traktorer

Sist 2-åriga Winston var hos mig sa jag att vi skulle åka på äventyr och så frågade jag honom vad han tycker är spännande.

– Traktorer. Jag vill titta på en stor traktor och när vi kommer fram till den ska vi gå ut och titta. Vi ska inte sitta kvar i bilen.

Självklar ska man inte uppleva äventyr från bilen. I dag var det traktorutställning i Valbo och vi var där. Winston provade den blå traktorn som ägs av min kusins treåriga son Albin. Albin som körde grävmaskin ensam redan när han var två år gav Winston lite instruktioner inför provsittningen.
– Du får inte vrida på nyckeln för då startar motorn och traktorn åker iväg. 
 

Lill-Pajas

Här har jag träffat en äkta pajas, nämligen Lill-Pajas. Det är Lars-Åke Wilhelmssons hund. Lars-Åke säger att Lill-Pajas är lite bortskämd men att han ändå försöker visa att det är han som bestämmer. Mina hundar är inte bara lite bortskämda. Jag läste en skylt där det stod ”Hundar har ägare, katter har personal” men jag känner mig absolut som en personal till mina. De överlistar mig alltid med sitt kroppsspråk och sin charm. De har full koll på hur de ska göra för att få som de vill. Nu till exempel ska de ut och åka bil.



Intervju med Simon 8 år

I dag var jag på jobb i Sundsvall och Annika bjöd som vanligt hem mig på middag. Simon ropade från övervåningen när jag kom dit.

– Pernilla, kom upp och prata med mig!

– Ska vi prata om någonting särskilt?

– Nej, inget speciellt.

– Du kan väl berätta om dina leksaker?

– Okej, då vill jag bara säga att här har vi ett tröjgäng med många tröjor som är blå, röd, brun och gul. Totalt är de tio stycken.

– Det är en jäkla massa tröjor.   

– Svär inte helst.

– Okej. Hur har sommaren varit hittills?

– Bra, men den har ju nyss börjat. Får jag lägga till en sak?

– Ja.

– Tröjgänget har jag haft sedan jag var mellan 1 och 5 år någon gång. Dessutom vill jag säga att jag har ungefär 800 gubbar i lego.

– Vad ska du med alla dem till?

– Man kan ju bygga ett helt universum. Jag har gjort en militärbas och så har jag även tre hyllor med lego som jag låtsas är Empire State Building. Kan du stava till det?

– Jag tror det. Vad går legolekandet ut på?

– Jag tänker mig så här, låter det konstigt så låter det konstigt men jag tänker mig en tv-serie som aldrig tar slut förutom när jag tröttnar. Just nu leker jag att det är krig och det finns en nattklubb också och en hamnstad.

– Tycker du att det räcker med 800 gubbar?

– Ja, det tycker jag, men jag skulle gärna vilja ha 1000.

– Vad är det absolut roligaste i livet?

– Jag tror att det är att bli kär och jag är faktiskt ihop med två stycken.

– Får det komma ut?

­– Ja! De heter Tova och Alice.

– Är det någonting mer du vill berätta?

– Ja, att jag en gång fick fem saker av gissa vilken.

– Alice?

– Nej, av dig. OS-gubbar. Här är de och de är jätte, jätte värdefulla. De kan kosta flera tusen och så gav du dem till mig.

– Vad roligt att de är så värdefulla. Vem har sagt det?

– Pappa. 
 

Ett mirakel

Kajsa fann Per livlös på badrumsgolvet. Det tog över tjugo minuter innan han kunde andas igen, men han klarade sig utan hjärnskador.

– Det är ett mirakel, säger läkarna.

Här är reportaget.
 

Elisabet

Elisabet Frerot Södergren blev stoppad av en läkare när hon tänkte hoppa från ett fönster.

– Det var tur, konstaterade hon efteråt.

Jag håller med. Elisabet är inte bara en bra reporter, hon är trevlig också. Här är reportaget. 
 

Gefle-Häcken 1-0


Martin och fotboll

Sport-Martin tog en öl nere på stan. Jag hämtade precis upp honom och körde honom till Söder och nu ska han gå med mig tillbaka ner igen. Det var snällt av honom. Annat är det när han pratar:
– Bara så du vet är det väldigt viktigt att du inte pratar så mycket under matchen. Det är en stormatch mellan Tyskland och Frankrike, så om du har någonting särskilt att säga får du säga det innan klockan 18. Hur mycket är klockan?
– Jag vet inte, vad tror du? svarade jag.
– Men jag vill väl inte sitta här och gissa hur mycket klockan är, du får väl titta.
Det börjar bra det här. Men snart kommer Annelie och Linus också så då borde han lugna ner sig. 
 

Svanar

Det var inte direkt någon rusning till bion i går. Ulli tog en bild på mig sittandes ensam i salongen och den la hon ut på facebook tillsammans med texten: ”Vill man ha lugn och ro får man hyra hela biosalongen. Rekommenderas verkligen. Riktigt skönt.” Själv lägger jag ut en bild på svanar. Jag såg dem i Axmarbruk där jag var på jobb i dag. 
 

Nya hjältar

I dag har jag plåtat två till hjältar åt Aftonbladet. De var glada hjältar som fnissade i flera minuter innan jag kunde börja fotografera. Så fort jag lyfte kameran fick jag order om att ”vänta!” och så började de skratta. Själv utnämner jag två av mina vänner till hjältar i dag. Första hjälten får bli Annelie som gav mig en blåsande apa i present. Den gör så att mitt nagellack torkar snabbt och bra. Den andra hjälten får bli Ulrika som ställer upp och går på bio med mig i kväll trots att det är en musikal. (Walking on sunshine)
 

Svenska hjältar

Här har jag träffat flera svenska hjältar. 

En 28-årig man låg svårt skadad bredvid en bil som exploderade. Han skrek ”rädda mig, rädda mig” och tre personer hjälptes åt att göra just det. Aftonbladet vill ha flera hjältar så tipsa dem gärna. 


RSS 2.0