Kalorier och annat gott

Ulrika kom förbi med julklappar till mig. Jag fick bland annat hjärtat som jag tyckte var fint hemma hos henne. ♥

 

Mina vänner Annelie och Katarina vet att jag brukar ge julklappar till fattiga barn och i år har de också bidragit med fina saker. ♥

 

I går fick jag ett fantastiskt chokladbud hem till mig. Det var från gulliga Annika. ♥

 

På kvällen var vi i Högbo och åt. Maten var utsökt och vi fick i oss överdrivet många efterrätter.

 

I dag firade mina släktingar min mamma så jag har tryck i mig smörgåstårta, bakelser och annat gott flera dagar i rad.

 

När vi ätit färdigt åkte jag vidare till en av flygklubbarna för där kläddes granen och det serverades julfika. Jag tyckte mig behöva lite till för det är ju synd att falla ur så här inför jul. 

 


Grattis Mamma!

Tvååriga Winston ringde nyss och beklagade sig över oredan i huset:

– Vi har stökigt hemma.

– Du får väl göra någonting åt det då.

– Ja, men vi behöver hjälp.

– Jag har stökigt själv.

– Varför det?

– Ja, det kan man undra.

– Mamma jobbar.

 

Winstons mamma jobbar och min fyller år. Jag tänkte först ge henne en utlandsresa men hon vill inte ha någon. Jag har tjatat och tjatat om det och hon fräste till slut som en katt när jag tog upp det. Jag berättade det för min kompis Annelie som konstaterade att mammorna verkar ha kommit in i en ny trotsålder. Eftersom mamma vägrar åka utomlands ska vi i alla fall gå ut och äta fyrarätters i kväll. Först ville hon inte det heller, men då påpekade jag att hon får väl vara nöjd över att hon slipper utlandet i alla fall.

 

I morse var jag och köpte flera olika bakelser också så att vi kan festa hela dagen. Hon fick även ett presentkort på en massage. Tidigare när jag givit henne det har hon inte visat någon som helst entusiasm utan svarat att jag kan ta den själv. I dag fick hon ett presentkort på en fotmassage istället för en vanlig massage och då blev svaret i alla fall: ”Tack, vad mysigt!”

 

I somras fick hon en för tidig födelsedagspresent i form av en åkgräsklippare, för jag tröttnade på hennes suckande när hon skulle klippa gräset. Den där åkgräsklipparen är riktigt rolig så det är mest jag och Winston som fräser runt på den.

 

Grattis världens bästa mamma! Önskar världens bästa barn. (Jag) 


Kungliga Klubbarnas Fest

Nu har jag fått min årliga inbjudan till att festa med Kungen och Drottningen. Det är som vanligt bal på Grand Hôtel i Stockholm och jag kommer som vanligt att tacka nej. Någon gång ska jag ta på mig min balklänning och gå dit, men det blir inte i år. Klänningen köpte jag för övrigt av en skeptisk försäljare.

– Har ni någon silverklänning? frågade jag när jag kom in.

– Nej, det har vi inte, svarade hon.

Jag gick in i alla fall och hittade en fantastiskt fin klänning.

– Men här hänger ju en silverklänning, sa jag.

– Ja ja, men den kostar, svarade den mindre charmiga damen.

 

I kväll har jag i alla fall tackat ja till att gå på Mattes ”Köksinvigningsmys”. Han ska laga mat och allt. Han har till och med kommit ihåg att jag är vegetarian och ska laga någonting särskilt åt mig. Det här är riktigt stort. Mig veterligt har Matte aldrig stått vid en spis tidigare. Han äter bara ute. Här kommer ett inlägg från Matte angående festen: Skulle ev behöva hjälp med några detaljer imorgon innan gästerna kommer. Inget svårt, men jag klarar det inte. Någon frivillig? Tar typ en kvart.

Vad ska göras? undrade en som är bjuden.

Hacka rödlöken, svarade Matte. 

 

Bilderna på Kungen och Drottningen ligger på en hårddisk som är alldeles för långt bort för att jag ska orka ta fram dem, så därför får Victoria vara med istället. 

 


Tsunamin

I nya numret av Året Runt har jag träffat Anna som förlorade sin mamma på Estonia och sin pappa i tsunamin. Hon visar att det är möjligt att leva vidare och vara positiv även om det händer svåra saker.

 


Kärlek

I helgen gjorde jag och Annika reportage om flera kära personer. Först träffade vi ett par som efter sex år fortfarande är nykära och längtar till varandra när de är på jobbet. Det var väldigt fint att se.

 

Efter det träffade vi en polyfamilj som består av en tjej och två killar. Alla är kära i varandra och bor tillsammans. De var riktigt mysiga de med. Tjejen bad om att få godkänna bilderna som jag väljer ut.

– Är det någonting särskilt du kommer att titta efter? frågade jag.

– Ja, att hon inte ler för mycket, svarade en av killarna.

– Vi tre var med på bild en gång och då log jag så mycket att folk kommenterade det hela med: ”Men måste hon se så där nöjd ut då?”

 

En vän till mig verkade i alla fall förstå att hon har rätt att vara nöjd. Om mitt polyreportage sa hon så här:

”Va? Vilket lyx! Hur har hon fått till det så där bra?”

 

Efter jobben hade Annika sightseening med mig. Först åkte vi till Borgvattnet och tittade på en gammal prästgård som är ett av Sveriges mest kända hemsökta hus och därefter åkte vi och tittade på en Thailändsk Paviljong. Jag lägger ut bilder på det. 

 


Mod & Gala

När jag var på leklandet med 2-åriga Winston frågade jag honom om han ville prova en rutschkana som bestod av ett brant snurrat kolsvart rör.

– Nej, jag vågar inte, svarade han.  

– Ska jag åka den själv?

– Ja, åk du!

Jag kröp in i röret men där inne ångrade jag mig och kom tillbaka ut. Då började den lilla peppa:

– Du vågar! Du vågar! Du vågar!

Han var ju för gullig så jag tuffade till mig och kastade mig ner.

 

En annan som nästan inte vågar är min hund Minja. Hon ramlar ofta i trappor och i perioder har jag fått agera hiss då hon ställt sig och gnällt och visat att hon vill byta våning. Efter att hon ramlat försöker jag därför direkt träna upp modet på henne igen. Jag sätter på kopplet och så går vi upp och ner till det flyter på bra. Sist hon ramlade var hon med min mamma och därför valde hon att ta tag i träningen själv. Hon började gå upp och ner för trappan. Hela 15 gånger övade hon.

 

I morgon kommer Annika hit. Först ska vi göra ett jobb, sedan ska vi gå på after work och därefter blir det Hjältegalan på tv. Där är det med många modiga människor. En av dem har vi hittat, så vi ser verkligen fram emot att se den. 

 


Affirmation

Jag har varit övervakare i mer än 15 år så nu för tiden hjälper jag bara till om någon frågar efter mig. För tillfället är jag övervakare åt två killar och i morse fikade jag hemma hos en av dem. Han hade satt upp en lyckobringare som jag köpt åt honom när jag var i Tanzania, man kan ju alltid hoppas att han får mer flyt i livet nu.

 

Tidigare pratade jag med en bankrånare som också vill att det ska gå bättre i hans liv. Jag tipsade om en bok som lär ut hur man affirmerar och att man med tankens kraft kan förändra sin bild eller sin situation och så kommer det att bli så.

 

­– Det står till exempel att om man vill ha en bil så kan man tänka positiva tankar om det och så kommer man till slut lyckas få den.

 

– Ja, det där tror jag också på. Men vill jag ha en bil, då tar jag en bil. Det går mycket snabbare så.  


Foto & Idol

I går var jag in och nosade lite på Hornsgatan igen. Jag hade fotograferat en skådespelerska på Gärdet och skulle sedan vidare till en annan tidnings glöggmingelfest på söder. Jag kan inte begripa varför Hornsgatan ska vip-behandlas på det där viset. Plockmaten på festen smakade utsökt så det var absolut värt att åka dit.

 

I dag var jag och plåtade en blomutställning. Den var riktigt tjusig. Jag lägger ut några av bilderna som inte ska användas i reportaget.

 

Sport-Martin har bjudit över mig till Idolfinalen. Nu, så här nära inpå, kom ett meddelande där han skriver att Daniel också vill komma men att han vill se Vita Hästen så vi får zappa. Jag svarade bestämt att jag ska hålla i dosan. I och för sig tittar jag aldrig på Idol så det är egentligen ingenting jag bryr mig om, men det kunde faktiskt ha varit så att jag bryr mig så det är bäst att han lär sig en läxa i alla fall.
 

Kämpa

På kort tid drabbades Maja av cancer, akut blindtarm och blodpropp. Till slut kändes tillvaron så tung att hon övervägde att köra ner i vattnet med sin permobil. 
– Jag ändrade mig i sista stund. Jag insåg att livet är en gåva, värd att kämpa för, säger Maja som nu är tillsammans med Johan som bor i porten bredvid. 
 
 
Här har jag också träffat en tjej som kämpar. Det är Naome som tröttnade på att dölja sin homosexualitet och kom ut som lesbisk i östra Afrika. Priset: social utfrysning, dödshot och misstro. När hennes bästa vän mördades sökte hon asyl i Sverige och i dag jobbar hon för att hjälpa andra som blir förföljda på grund av sin sexuella läggning.

Dejtingrapport från Matte

Matte är här och hälsar på. Jag tittade runt på hans dejtingsida. Jag brukar ju hjälpa honom med det där och resultatet är nästan alltid detsamma. Det går skitdåligt för honom. Han vill få ut att hans fina egenskaper inte kommer fram på internet. I verkligheten är det helt annat. Här är till exempel ett av kvällens citat:

– Henne vill jag ligga med men det får jag inte. Det får jag i och för sig inte med dig heller men det gör inte lika mycket. 


Advent

Richard skickade ett meddelande på facebook: ”Jag var ute och flög i dag.” Det var jag redan väl medveten om eftersom han lågflugit över mitt hus och väckt mig alldeles för tidigt. Det visade sig vara ganska trevligt att gå upp i tid, men det ska för det inte bli någon vana.

 

Snart ska jag tjata ut grannen på en promenad. Hundarna verkar helt ha tappat intresse för den sysslan. I går på första advent och allt gick jag en mysig skogspromenad, ensam. Den ena hunden visade direkt att den inte tänkte följa med. Hon kröp in under täcket i soffan och morrade när jag tog fram kopplen. Den andra kom springandes och följde med fram till grannens hus. Där kom hon på att det var för kallt och vände hem igen. Därför fick jag som så många gånger förr gå utan dem.

 

Lilla Winston kom på adventsfika och efter det plåtade jag invigningen av bocken åt TT. Det är synd att bocken står som den står, man får ju plåta arslet på honom för att få med fyrverkerierna.

 

Efter invigningen åkte jag hem till Ulrika som fyllt år och käkade tårta. Jag påpekade att hon hade ett fint hjärta på köksbordet och hon sa direkt att jag kunde få det, men så kan hon inte hålla på för då törs jag ju inte säga att någonting är fint. Hjärtat fick därför stå kvar. 
 

Love ♥ Respect

I fredags träffade jag ett par som hjälper hemlösa i Sundsvall. Jag har träffat dem förut och blev då otroligt imponerad av deras engagemang. Två dagar i veckan fixar de smörgåsar och kaffe som de åker ut med, på tisdagar fixar de matlådor och på lördagar grillar de tillsammans. En av uteliggarna berättade för mig att de blev rädda första gången paret kom fram för killen är stor och musklig så uteliggarna tänkte direkt att det skulle bli trubbel, men det blev istället en otroligt fin vänskap. Nu när jag var där hade paret till och med börjat fixa ännu mer aktiviteter. De tillverkar bland annat Love ♥ Respect armband som de säljer och så hittar de på roliga aktiviteter för pengarna. Paret gör allt det här ideellt, de gör det för att de gillar att se andra människor glada.

 

Kärlek

Nu har jag umgåtts med hönan Ina. Först ville hon vila i sängen och sedan kom hon in i köket för att fika.
 
Jag är i Sundsvall på kärleksjobb. Ett par blev störtkära vid en busshållsplats och ett annat par blev tillsammans efter en bilolycka. Läkaren sa först att tjejen som krockat antingen skulle dö eller bli ett kolli. Hon hörde det och bestämde sig för att läkaren skulle ha fel och det hade han, för tjejen satte sig upp. Då sa läkaren att hon alltid kommer att sitta i rullstol, men hon bestämde sig åter för att läkaren skulle ha fel och så reste hon sig upp och gick med en krycka. Läkaren sa då att hon alltid kommer behöva gå med den, men kryckan ställdes i ett hörn och så gick hon vidare. Då sa läkaren att hon aldrig kommer att kunna få barn. När hon blev gravid sa läkarna att hon aldrig kommer att kunna byta blöja, men det kan hon visst. Man ska nog inte lyssna så mycket på negativa människor.
 
Jag är hemma hos reportern där jag har fått en lyxmiddag och flera paket kakor som jag får ta med hem. I am a very lucky girl.
 
Nu sitter vi och lurar kroppen att det är helg. Fast vi luras bara lite för vi ska jobba i morgon igen.  
 

Föreläsning

Så här skrev Britt i sin blogg:

”Vad är det jag ser? PW har en fotoföreläsning! Om hur man får ut det

mesta möjliga av sin mobilkamera bland annat. Bättre bild än det här kan jag inte få ur min mobil, så jag lär nog gå och höra vad hon har att säga.”

 

Britt hade sett flera affischer där det stod att alla på högskolan var inbjudna till att komma och lyssna på mig. Själv hade jag förstått det som att föreläsningen var för medarbetarna på högskolans tidning samt några från facket. 30 kronor skulle de betala också. Det är inte ofta jag fotograferar med mobilen men jag fixade ihop lite tips om det också så att de inte skulle känna sig lurade. Alla var snälla och glada så det kändes som en trevlig stund.

 

Min Stora Dag

Rikspolisstyrelsen skickade ett brev till mig som jag oöppnat skulle ta med till ett möte i dag. Det visade sig att jag skött mig fint och får därför bli medhjälpare till Min Stora Dag som hjälper sjuka barn att uppfylla sina drömmar. Så här står det om stiftelsen: ”Sjunga med sin största idol. Shoppa loss i Stockholm. Träffa Zlatan. Åka till Disneyland. Flyga luftballong. I ett barns fantasi kan allting hända! Och det är vårt jobb att se till att drömmen blir till verklighet.”

 

När jag ändå var i Stockholm skulle jag passa på att göra ett jobb åt Daily Mail. Reportern skulle hämtas upp vid Hornstull och det var svårt eftersom man inte får köra med dubbdäck där. Jag försökte åka på bakgator men det var näst intill omöjligt att komma fram. Där det inte var enkelriktat eller bussfiler var det vägarbete, så jag fick riskera ett nytt papper från rikspolisen och brände till slut iväg. 


RSS 2.0