pernilla wahlman

I november ska jag kontrolleras att jag fortfarande kan flyga, så nu är jag ute på helgerna och övar. Jag ljuger väldigt sällan, men en gång flög jag med en vän som frågade:

– Vad tänker du på när du är ute och flyger? Vad tänker du på just nu?

Det var precis när jag fått mitt certifikat, så jag var väldigt ny. Jag svarade:

– Jag brukar tänka på att det är så vackert. Särskilt när man flyger i solnedgången och när alla stjärnor kommer fram.

Det kändes inte helt passande att säga vad jag egentligen tänkte just då. Himlen fylldes snabbt med låga moln och jag visste inte om jag skulle flyga över eller under dem, så jag satt och tänkte... ”Få inte panik nu, få inte panik.”

Solnedgångar med stjärnor är fortfarande det finaste och en kväll när jag var ute nyss dök det gång på gång upp flera regnbågar. Det var också magiskt.

Brorsans unge hörde att det skulle vara loppis på min gata och kom för att göra big business. Hon sålde direkt av en elbil som två barn kan åka i för 400, samt en slipmaskin för 20 kronor. Därefter tyckte loppisprinsessan det var dags för pannkakspaus. Jag såg mitt bland alla leksaker en handsydd elefant från Tanzania som jag köpt till henne. Den fick jag köpa tillbaka för 20 kronor. Därefter fick företagaren nog och packade ihop för att åka och bada istället.

I går jobbade jag på Aftonbladet i Stockholm och fotograferade bland annat prideparaden.

Molly blev bjuden på en båttur i söndags. Hon fick höra att en skål med köttbullar skulle tas med, så hon tackade ja direkt.

Därefter fick hon smak för det här med utflykter, så i går skulle hon i väg på en konstrunda i Mackmyra och i dag skulle hon titta på djuren i Furuvik. Hon förväntar sig att medföljande personal packar vatten, mat och godis och kör henne dit hon bestämt.

Idag flög jag över en av skogarna som brann förra sommaren för att se hur det ser ut nu. Passade även på att landa och fika på Kägelholmen i Edsbyn. Planet är fortfarande helt, så jag är nöjd.