Gefle-Sundsvall 1-1
Flyg och Koenigsegg
Den senaste tiden har jag jobbat rätt mycket med att hjälpa en kille åt Min Stora Dag. Hans önskan var att få åka och hälsa på Christian von Koenigsegg i Koenigsegg-fabriken. Killen hade aldrig flugit tidigare så jag fixade även så att han fick hälsa på BRA:s pilot Magnus i cockpit på väg ner till Ängelholm. Ikväll flyger han vidare till Stockholm för att roa sig där också och imorgon på eftermiddagen väntar en bilfärd hem. Jag har bokat en lyxig bil av längre modell. En extrapresent som jag också fixat är att han ska få åka och prova en F1-simulator. Jag håller tummarna för att han just nu har en fantastisk upplevelse.
Ungefär samtidigt som han var ute och flög igår var jag också uppe i luften. Jag gjorde en PC och kontrollanten tyckte att jag var tillräckligt flygduglig för att få behålla mitt cert. Jag får alltså flyga vidare, så se upp!
Kärlek
I nya numret av Året Runt har jag träffat May, 93, och Larsa, 94, som träffades på en dans.
En väninna till May deklarerade att hon tänkte stöta på Larsa.
– ”Så tusan heller!” tänkte May. ”Det ska ju jag göra.”
Under kvällen dansade de flera gånger tillsammans och när May skulle gå till bussen kom Larsa ut.
– Helt plötsligt hoppade han på mig och pussade mig inför alla. Jag tänkte: ”Vad är det för en idiot jag har fått tag på.”
Idioten visade sig ändå vara ett kap. Varje kväll innan May somnar lägger Larsa på henne en extrafilt och pussar henne god natt.
– Vi tycker om varandra alldeles otroligt mycket. Vi är också varandras bästa vänner, säger Larsa självklart.
Gefle-Elfsborg 2-2
Barnvakt
Min bror och hans fru sprang Tjurruset igår och jag passade därför Winston, 4 och Milia, 2. På väg till Dahlbloms bil som fyller 60 år började oljelampan lysa på bilen som jag lånat för att slippa flytta om barnstolarna.
– Oljelampan lyser, stanna faster, sa Winston.
– Ja, jag ser det, sa jag och körde vidare.
– Bilen stannar om oljan tar slut och det vill då inte jag att den ska göra. Vill du att den ska göra det? fortsatte han.
Det ville jag ju egentligen inte så jag körde in till macken.
– Jag vet inte hur man öppnar motorhuven, sa jag.
– Kliv ur bilen, sa Winston och gick runt för att visa.
Han drog i en spak och gick därefter fram till motorhuven där han drog i en spak till. När motorhuven öppnades slog han ut med armarna.
– Ja, så här ser den här motorn ut.
Jag gick in till macken och fyraåringen följde med för att styra upp situationen.
– Vi ska köpa olja och min faster vet inte var man ska fylla på, så ni måste visa hur man gör.
– Jag vet visst var jag ska hälla oljan, rättade jag honom.
Väl i bilen igen sa han åt min gps att åka hem.
– Men ska vi inte åka till bilaffären då? undrade jag.
Då lutade han sig fram till gps:en och sa:
– Ursäkta mig, vi vill gärna åka till bilaffären istället, för vi ska dit och äta tårta.
På Dahlbmoms provsatt vi bilar och fick ballonger. Milia råkade tappa tre stycken men hon gick iväg för att få nya varje gång. Winston och jag provkörde en fyrhjuling. Innan vi skulle hem ville han ta ett varv till.
– Du kan väl fråga om vi får åka igen, bad han mig.
– Nej, jag vill inte fråga, sa jag.
– Men det är väl ingenting att fjanta om, sa Winston och gick iväg för att fråga själv.
– Vi skulle gärna vilja åka en gång till, får vi göra det?
Det fick vi och roligt var det.
