pernilla wahlman

En dag när jag kom in på Arbetarbladet ropade David på mig.

-   Pernilla ska vi köpa varsin av dom här?

Jag gick fram och tittade. Han satt och valde mellan olika skottsäkra västar.

-   Om vi köper två kanske vi kan få ett bättre pris! påpekade han.

Efter ett tag gick jag igång på idén. Klart att vi ska ha varsin väst.

Det gäller ju att göra jobbet lite spännande. Så varje gång det blir polislarm ska vi i fortsättningen slänga på oss västarna och köra iväg. Väl på plats ska vi prata kryptiskt och kodat. En kollega har faktiskt nästan behövt en väst i Gävle en gång. Han travade fram till ett hus där polisen låg och tryckte runt det. Då skrek dom åt honom.

-   Ur skottlinjen för faan!

Eftersom det inte var jag som drabbades var det ju riktigt roligt. I och för sig hade väl inte polisen tänkt skjuta honom, men ändå.

Förut en dag när jag arbetade med Anne var vi ut på en massa polislarm. Jag brukar inte tycka att det är speciellt roligt, men då var det skoj. På ett larm var vi snabbare än poliserna och då blir man allt lite stolt. En polisjakt hann vi med också. Polisbilen som vi smög på drog iväg med en väldans fart. Vi åkte efter. Tyvärr var min smygarbil och bytte bromsar, så jag åkte runt i mammas höghus. Anne och jag skrattade åt det. Tänk om poliserna kollar upp oss och tror att en äldre kvinna tagit upp jakten på dom.

Ett tag trodde vi att dom hade bråttom iväg för att dom skulle till kiosken, men så var det inte. Dom skulle till en lägenhet, men det handlade inte om det vi ville så vi åkte och letade nya poliser.

Jag tyckte att Anne skulle byta ut alla polisord i sin text och skriva snut istället. Typ: Snutbilen kom efter fem minuter. Snutarna kom fram med dragna vapen. Egentligen borde alla medier i Sverige komma överens om att byta ut alla polisord till snutord under en vecka eller nåt. Oj så skoj tycker jag i alla fall. Anne höll med lite hon också.

Sist när jag visste att jag skulle jobba med Anne hade jag med mig min egen bil. Så att Anne och jag skulle kunna smyga bättre på alla snutar i stan. Vi hoppades att cheferna inte skulle lägga in så många andra jobb för vi hade så mycket smyga vi måste göra. Cheferna hade andra planer. Först skulle vi på en dansuppvisning i Sandviken och efter det åkte vi till Järbo och kollade in en musikuppvisning. Det var väldigt fint, men inte speciellt spännande.