pernilla wahlman

Kineserna förstod inte vad jag menade när jag sa rice, ris eller lis, men det ordnade sig i alla fall eftersom Hanna hade en smart pekbok med sig.

Vi shoppade massor. I varuhusen stod unga tjejer och försökte lura oss på pengar. Man fick pruta ordentligt. I början gick det sådär, men det blev tillslut en sport. Sista dagen fick jag pruta mig till en ny resväska för att alla saker skulle komma med hem. Försäljarna kunde lite svenska.
- Billigare än Ullared! ropade en kines till mig.

Mellan shoppingturerna lyxade vi med manikyr, pedikyr, massage och vi fick håret tvättat på salong.
När vi tog fotmassage i ett av varuhusen var det två stycken som masserade och sex till som var nyfikna och stod och tittade på.
Vi gick även till ett kinesiskt sjukhus för att få riktig massage. Där var det blinda som masserade oss.

Vi hann med lite kulturellt också. Kinesiska muren gick vi såklart på, men vi tog den lata varianten. Skidlift upp och rodel ner. Himmelska fridens torg var enormt.
Sedan såg vi en massa tempel och parker och så tittade vi på os-arenan. Vi åkte taxi fram och tillbaka hela tiden eftersom det var så billigt.

Vill man känna sig som en superstjärna kan man åka till Kina. Kineserna tittade på oss hela tiden och ville ta bilder. Vi fick först posera ensamma och sedan ville de även ha bilder där de stod bredvid oss.

Vi bodde på ett jättemysigt hotell. Där fanns en riktig toalett istället för ett hål i golvet. På toaletten bodde även ett sköldpaddsliknande djur. Varken jag eller Hanna vågade lyfta ut den, så den fick bli vårt husdjur.

Bortsett från den politiska situationen så är Kina ett fantastiskt land med jättegulliga människor. Trots att de inte var så duktiga på engelska kände vi oss väldigt välkomna. En mening hade de övat in och den använde de flitigt.
- Welcome to Beijing!