pernilla wahlman

I Kalmar skiner solen. Himlen är blå. Det är roligt att gå på kurs. Jag borde få ihop bättre meningar än såhär efter denna dag kan tyckas. Många övningar blev det. I en övning skulle jag skriva om åtrå. Det fick mig att tänka på vad en anonym vän till mig berättat. Vi kan kalla honom Mats.

Mats var till apoteket och köpte glidmedel. Med sig hade han sin homosexuelle kompis. Mats tyckte inte att det var ett dugg pinsamt att handla tills den homosexuelle kompisen började småprata med tanten i kassan.
- Har ni fått in de där nya leksakerna som skulle komma? Du vet Mats vågade inte gå hit och handla själv, så jag fick följa med som moraliskt stöd.

Glidmedlet fungerade i alla fall rätt bra. Lite för bra. Efter drygt en månad var Mats tillbaka på apoteket.
Mats: Jag ska säga som det är, jag skulle vilja ha ett dagen efter-piller.
Expediten: Jaha, vilket djur är det för?
Mats: Människa.
Expediten: Jaha, då får du gå till apoteket där borta.
Tydligen hade han gått till veterinärens lucka.

Väl hemma började Mats fråga sin flickvän om vem som varit bäst i sängen av han och hennes ex. Hon ville inte svara på den frågan.
För några veckor sedan fikade jag med Mats när hans mobil pep till. Han fick ett sms av sin informativa flickvän.
”Bara så du vet, jag fejkade!”

Nu är kursdagen slut. Det blir inga flera meningar i dag, för nu ska vi cykla in till Kalmar och äta gott och dricka vin. Efter det åker vi kanske över till Öland.