Kaffe

Mitt morgonkaffe smakade inte bra så jag bestämde mig för att åka och hälsa på några släktingar som alltid har gott kokkaffe. Den pigga hunden följde gärna med medan jag fick lyfta in den lata, som inte vill bli blöt om tassarna, i bilen och så åkte vi iväg. Släktingarna var inte hemma och hundarna kunde inte begripa varför vi då åkt dit. De vägrade hoppa in i bilen igen. Först stod de vid dörren och väntade på att bli insläppta, sedan sprang de flera varv runt huset innan de begrep att det inte kommer bli något besök. På eftermiddagen drack jag kaffe igen och blev återigen så besviken att jag bestämde mig för att göra ett nytt försök. Jag packade in hundarna och körde dit. Den här gången blev vi insläppta och kaffet smakade lika bra som jag hoppats.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback