pernilla wahlman

Äntligen var molnen tillräckligt högt upp för att jag skulle lyckas genomföra min flygning till Borlänge. Jag hade blivit varnad av flera stycken att landningsbanan där är svår att hitta från luften men det tyckte inte jag. Jag flög in och såg den direkt. Det var bara det att plötsligt var den borta igen. Puts väck. Som trolleri. Ena sekunden var den där och nästa fanns den inte mer. Efter ivrigt vrida på nacken hit och dit hittade jag den igen och kunde landa. Gävles flygplats låg i alla fall kvar hela tiden så där kunde jag flyga in direkt när jag kom tillbaka.