pernilla wahlman

Lagom till fredagen började jag jobba igen. Kapten klänning fick sin dom i dag. Jag var där på presskonferensen och plåtade. Därefter var jag på Prides partiledardebatt. Framför mig satt två säpovakter och en tredje stod på min vänstra sida. Deras skyddsvästar var så stora att de skymde min sikt ordentligt. Jag har även hunnit gå på teater och hänga lite på restaurangen Pontus by the sea.

En av fördelarna med att bo i två städer är att man kan åka dit solen är. I dag skulle inte solen skina någonstans, men jag åkte till Stockholm i alla fall. Nu tittar jag på tv hos en vän. Det är riktigt mysigt här, men ännu mysigare skulle det vara om min vän också var hemma. Hon kommer om några timmar, så till dess ligger jag nerbäddad i hennes soffa.

I dag landade jag åtta gånger med planet. Det gick dåligt alla gångerna. Men glass blir det i alla fall. Kan man inte fira, så kan man alltid tröstäta. I morgon ska jag troligen göra nya landningsförsök. Det ser jag inte alls fram emot.

Nu är det kört för alla killar. Det syns tydligt på facebook...Terrie Warren is married to Christer Ekstrand.
Fint var det såklart. Trevligt var det också och till min stora lycka kommer brudgummen från en av Sveriges bästa städer, nämligen Malmö. Passande nog har de flyttat dit och det innebär att jag måste åka och hälsa på.

Terrie och Christer ska gifta sig i dag. Det är bara att gratulera!
Min bror och hans flickvän funderar också på den banan. De har pratat om det i några år nu. Nyss satt min bror och spånade på om de ska skicka ut en förfrågan till alla om de vill följa med till Las Vegas. Väl där ska de gå runt och titta på museum och lite av varje. När resan är slut flyger alla hem och då ska en inbjudan skickas ut till ett bröllop med självkostnadspris.

Reportern Andreas och jag åkte fem timmar i en bil. Andreas sjöng hela resan. Nu har vi jobbat färdigt och har istället en efterlängtad fruktstund. Vi har köpt äpplen, apelsiner, tomater, vindruvor, olika juicer, kiwi, sura godisar, lime och citroner. Andreas hade med sig små rosa piller som vi tryckte i oss innan fruktstunden började. Pillren gör att vi inte längre känner några sura smaker. Det hela ska hålla i sig mellan en och en och halv timme, så nu äter vi på medan det varar. Blodgrapejuicen smakade så sött att vi fick hälla bort den, men jag åt nyss upp en hel citron och det var riktigt gott.

Nu slutar jag jobbet. Det var lugnt i dag. Jag gjorde bara ett snabbjobb i Huddinge. I morgon blir det nog desto mer. Jag ska börja klockan 10 i stället för 14.30, så nu gäller det att sova. Om man inte sover ordentligt får man nämligen en stor mage. Det läste jag i tidningen i dag när jag hade det lugnt på jobbet. Jag vill inte ha en stor mage, så nu är det bråttom att sova.

Allsången håller på utan mig i dag för jag är ledig. Istället kan jag nu säga att jag flugit i tio timmar och tio minuter. Nu har jag bara cirka 30 timmar kvar. Om man bortser från en lite halvtaskig landning så tycker jag att jag skötte mig fint i dag. Efter lite lirkande med läraren kom det fram att även han tyckte att jag var helt okej. Inte jätteduktig kanske, men i alla fall lite bra och lite bra är ju bättre än dålig. Så det ska firas med glass nu till allsångstonerna.

Hanna och jag morgonbadade innan jobbet. Vi har hittat ett nytt badställe precis bredvid nudisterna. Vi och en liten snok simmar omkring där. Efter doppet åkte jag och plåtade Michael Douglas och Catherine Zeta Jones. I morgon har jag fullt upp för då är jag ledig.

Nyss var jag på Gotland. Jag och reportern brände runt i en hyrbil på små grusvägar så att dammet yrde bakom oss. Det var roligt att leka racerförare, men tyvärr tog leken slut alldeles för fort. Nu är jag tillbaka i Stockholm där jag sitter av de sista 15 minuterna av mitt arbetspass uppe på tidningen.

Om jag är pigg innan jobbet i morgon ska jag göra som Dino.

Cotton Eye Joe Show, Darin, Timoteij, Movits!, Olivia Stevens och Kikki Danielsson är nu plåtade allihopa. Allsången var trevlig som vanligt. Det ovanliga var att jag bara åt en korv i dag.

Brudparet var fina. Likaså brudparets vänner som jag fick bo med. Ja, hela Åland var fint. En sjö var full av svanar och de är ju de finaste fåglar som finns. Jag har många tjusiga bilder i min kamera, men tyvärr har jag glömt att fråga om alla vill vara med i bloggen. Svanarna struntar troligen i vilket, men de fotograferade jag inte. I stället kommer bilder från min dag på jobbet. Gustav, Jonas och jag var upp i studion och övade lite. Jag har även träffat Kikki Danielsson i dag, men henne får ni se i tidningen i morgon.

Tidigt i morgon åker jag till Åland. Väskan är för liten för min packning så datorn får inte plats. Det är knappt att bröllopspresenten kan följa med, men med tanke på att jag matchar klänningen med mitt hemmagjorda presentpapper och kort så måste jag ta med den så att jag inte pysslat i onödan. Jag hoppas att bruden uppmärksammar min ansträngning. Annars kanske jag råkar spilla lite rödvin på hennes klänning.

Nu har det hänt. Lill-bilen har fått sin alldeles första p-bot. Boten matchade bilens storlek och var endast på 300 kronor. Det är med Stockholmsmått mätt en riktigt snäll summa. Men det spelar ingen roll hur liten summan än är för "nu är det synd om mig regeln" får ändå tillämpas.

Den går ut på att när man får en p-bot får man unna sig en massa annat för att man ska bli glad igen. I dag fick jag bland annat köpa fyra nagellack, en skjorta och tre klänningar. Jag kände att det även ingick ett par skor i den där boten, men de har jag inte hittat än så jag letar vidare i morgon.

Det var Hanna och jag som var ute och shoppade och i pausen åkte vi och fikade vid sjön tillsammans med Jerker. Men Jerker doppade inte fötterna och får därför inte vara med på bild.

Min allsångspremiär var i dag. Jag plåtade The Playtones, Marie Kühler, Marie Bergman, Mikael Wiehe, The Ten Tenors, Wille Craaford, Marika Willsted och Erik Saade.

 

Efter det åt jag två vegetariska korvar och pratade klänning med reportern. Båda ska nämligen på bröllop i helgen och efter ett tag kom det fram att vi till och med ska på samma bröllop. Nu känner jag alltså bruden och en till.

 

Den blivande bruden är gullig och har fixat så att jag ska bo tillsammans med fotbollslaget Hille där hennes blivande man spelar. "Det låter inte helt otrevligt", säger mina vänner och jag kan inte annat än att hålla med.

Nu är det tio minuter kvar innan jag får ta hissen ner till det kolsvarta garaget där tjuvar går runt ibland. Sweet.

Nu är jag tillbaka från Victoria och Daniels bröllop i Trollhättan. Det var riktigt fint, så jag blev ordentligt peppad inför helgen då jag själv ska till ett bröllop på Åland. Daniels pappa Bengt som presenterade sig som Olle hade kommit på att brudparet skulle åka bakom en gammal traktor med smyckat släp runt kyrkan innan den planerade Hummer-limousinen skickades fram. Bredvid kärran sprang tre säpovakter. Bengt berättade att han även ville att brudparet skulle åka båt över ån efter varvet runt kyrkan, men där sa hans fru ifrån.

Kommentaren jag fick i dag gjorde mig glad:
- Du märks inte. Vi ser dig inte ens.
Det är ingen kommentar jag vill få sådär dagligdags, men just i dag satt den fint. Jag är i Trollhättan för att plåta ett bröllop åt Aftonbladet och jag lyckades låta bli att störa. Bröllopet fortsätter under mig, men jag lägger ner nu.

Kattis väckte mig med ett sms i går: "Kom gärna på morgonhopp och kaffe", stod det. Det kunde jag såklart inte tacka nej till så jag åkte dit och studsade på hennes nya studsmatta och fikade kaffe och bulle. Jag hade gärna hoppat mig varm nu med, för jag sitter på Aftonbladet och fryser. Här ska jag sitta till klockan ett i natt.

I dag fick jag en till haverirapport från KSAK. Denna gång handlade det om ett plan från Västra Gästrikes flygplats. Planet totalförstördes på grund av brand.

Jag ska inte peka ut någon som skyldig, men Stefan satt i alla fall i när det började brinna. I tisdags var jag ut och drack vin med honom och en till pilot som heter Tobias. Stefan satt och försökte se snäll och oskyldig ut.

Stefan flyger mycket segelflyg också. Där finns inga motorer som kan brinna, men i stället kan termiken ta slut och det brukar tydligen hända ganska ofta för Stefan.

I bland får han nödlanda på någon åker och då är det bara att hoppas att ingen arg bonde kommer ut, men värre ändå var det troligen när han fick nödlanda på en fotbollsplan. Tobias brukar få rycka ut och hämta hem honom och planet.