Grönt är inte skönt
Britt Mattsson och jag råkade klä oss ganska lika idag.
Gröna klänningar, stövlar och svarta koftor.
Modeskribenten Joanna Grubbström kom förbi och noterade detta.
- Det är bra att ni försöker i alla fall, var hennes enda kommentar.
Bokrean suger
Fotografen Lars Nyqvist satt bredvid mig på morgonmötet och läste vilka jobb som ska göras under dagen.
- Åh vad tråkigt med bokrea, suckade han.
- Ja verkligen tråkigt, svarade jag.
Fotografen Britt Mattsson satt på andra sidan bordet.
- Jag vill inte ta bokrean, skrek hon högt och tydligt.
- Inte jag heller, skrek jag.
- Sssssch! väste chefen.
- Ja ok, eftersom du tog branden imorse så tar jag väl bokrean då, sa jag.
Då ändrar sig plötsligt bitch-Britt.
- Nej jag ska kolla de andra jobben först.
Britt skulle liksom se om det fanns någonting ännu värre på listan.
PT
Han är den suraste och grinigaste personen på hela gymmet.
- Sitt inte där och gäspa, då kan du lika gärna gå hem, skriker han åt mig samtidigt som han pekar på utgången.
Om det är någon ny på gymmet brukar dom titta sig nervöst omkring. Dom tittar på Bertil, tittar på mig och sedan på Bertil igen.
Jag brukar träna lite olika tider, men som gubben i lådan dyker Bertil upp. Alltid lika förbannad.
Efter att jag bott i Stockholm en sommar kom en tjej fram:
- Men vad skönt att du är tillbaka, jag trodde att du slutat eftersom Bertil är så dum mot dig.
För några dagar sedan mjuknade gubben för ett ögonblick. Han tjatade att jag skulle göra en massa repetitioner och när jag var färdig sa han flera gånger att han inte trodde jag skulle klara det, sedan log han. Han log säkert i en sekund faktiskt.
Bertil hade en bra dag.
Snöängel
Jag har nämligen tjatat på honom att han ska göra sin coola målgest, nämligen snöängeln.
Han säger att han ska göra den. Bara dom inte ligger under med 10-2.
Vem är du?
Gävle vill bli kulturhuvudstad.
Det var presskonferens om det idag.
Det började segt, men det artade sig när GD:s kulturredaktör Björn Widegren kom in.
- Varför kallar ni till presskonferens när ni inte har någonting att säga? röt Björn och skällde på arrangörerna ett tag.
Efter utbrottet skulle Lars Krantz tala.
- Jag känner mig redan som kusinen från landet och ännu värre blev det nu. Sedan vände sig Lars mot Björn och frågade:
- Vad heter du?
- Björn Widegren, svarade Björn och fortsatte.
- Och vad heter du?
- Lars Krantz, svarade Lars.
- Ja ha, jag trodde du var en tv producent när jag såg ditt namn på papperet, avslutade Björn.
Omyndig
Jag ville sitta hemma i soffan och titta på tv, men dom hade andra planer för mig.
Therese åkte från Sandviken, hämtade mig och åkte tillbaka dit igen.
Först simmade vi och badade bubbelpool, sedan gick vi hem till hennes föräldrar där jag skulle sotas ur som hon kallade det.
Hon serverade vin, whiskey och knäckebrödsmackor.
Vi mötte upp Annelie och Gurra innan vi gick på bandy. SAIK-Edsbyn.
Det var seriöst. Sprit skulle drickas vid varje mål.
Jag stod där på läktaren och blev rätt imponerad över att jag lyckas få med bollen på bilderna när jag plåtar.
Kvällen fortsatte på pub. Jag gick dit med täckbyxor och moonboots.
Innan krogen byttes bootsen ut. Jag provade åter att lägga mig på soffan för att stanna hemma, men jag var fortfarande omyndig tydligen.
Therese körde hem mig till klockan 13:15 dagen efter. En kvart senare kom två Ulrikor och en Katarina och hämtade mig med bil. Vi skulle på hemlig utflykt. Den bar iväg till Högbo där vi red islandshästar och hade picknick bland får och lamm.
Sedan var det klädbyte igen. Ulrika hade hämtat massor av god mat från en Libanesisk restaurang.
Innanför dörren hos henne smällde champagnekorken och jag fick ett glas direkt i handen.
Vi åt och åt och åt och tittade på melodifestivalen innan vi gick på pub och krogen där jag fick en lektion i Black Jack. Efter krogen mötte Therese upp och jag gick hem till henne för att sova. Idag körde hon åter hem mig och vi gick en långpromenad i solen med vovvarna.
Det är skönt att vara omyndig ibland. Tack för det mina fina vänner. Ni är dom bästa man kan önska sig!
Hjärtlös men vid liv
Jag dog inte.
På hockeyn ringde reportern Lasse Anrell och frågade om jag inte var väldigt nära att dö där.
Ett hårt skott kom precis ovanför mitt huvud.
Dessutom kom restaurangägaren Wille och sa att jag kan gå in i restaurangen om jag vill äta efterrätter.
Innan dom byggde om Läkerol Arena satt jag nämligen alltid där och skickade bilder och käkade en massa gott.
Det var tider det.
Tidigt
Igår skulle jag plåta en sådan.
- Vi öppnar klockan 8, kom så tidigt som möjligt, sa han till mig.
Jag kämpade mig upp och var där 10 minuter över 8, men det var inte han.
Jag fick en kopp kaffe av hans kollega och sedan fick jag sitta ensam i en fåtölj och vänta.
Några minuter senare kom en liten hund gående genom korridoren. Han stannade framför mig och tittade, sedan började han gå bortåt igen. Men efter några steg ändrade han sig. Han vände om och hoppade upp och satte sig i mitt knä.
Byggjobbaren kom skamsen in en halvtimme efteråt.
På kvällen jobbade jag åt Arbetarbladet. Jag plåtade bland annat Björn Skifs. Han var bra, men tyvärr var jag för trött för att stanna hela konserten.
Det tär på kroppen att gå upp med tuppen.
Tvätta händerna!
Jag sträckte nyss fram handen för att hälsa på en familj som jag skulle ta bilder på.
- Nej gå och tvätta händerna först, beordrade mamman och pappan nickade instämmande.
För min skull behöver vi inte hälsa alls tänkte jag, men både jag och reportern gick lydigt in på toaletten.
Deras lilla pojk har varit sjuk, så de vill inte ha in bakterier i huset. Pojken själv hostade och snorade.
Jag förstår deras resonemang. Många gånger har jag lust att säga samma sak, men det går ju faktiskt inte för sig.
Larma av!
Först handlade jag lite på Ginatricot, sedan gick jag in på Kerstins. När jag gick ut därifrån började det tjuta på grund av Ginapåsen.
En av expediterna på Kerstins följde med mig tillbaka till Gina.
- Nu säger du till att du vill ha kompensation, sa hon till mig innan hon vände och gick tillbaka till sin affär.
Jag fegade som vanligt ur och bad inte om något extra. Men när flickebarnet bakom kassan inte ens bad om ursäkt ångrade jag mig.
Nästa gång ska jag tuffa till mig.
Se och lär ICA är här
Ja man måste prioritera helt enkelt.
Idag prioriterade jag att åka på konkursauktion. Det såldes ut en massa skit, men en sak hittade jag som jag vill ha. En fyrhjulig motorcykel med vinsch och släp. Jag vet inte riktigt vad jag ska med den till, men får jag den ska den givetvis dras av i deklarationen.
Fest
Min alkomätare visade 0,7 promille på lördagsmorgonen.
Vi fick helt enkelt ställa in utflykten till Falun där vi tänkte gå ut på kvällen. Fredagen skulle egentligen bara vara en liten förfest, men drinkarna var för goda.
Istället gick vi ut i Gävle även på lördagen. En av mina vänner blev rätt full.
- Är det en kille jag står bredvid? frågade en kille i kön när vi skulle hämta ut våra jackor.
Han syftade på min kompis. Hon är docksöt precis som många andra av mina vänner, men när de väl öppnar sina små dockkäftar så kommer det ut ord man inte kan förvänta sig.
Imorgon ska jag på fest igen. Då är det lärarna på Borgarskolan som ska festa. Som vanligt vill vi inte offra helgen på att umgås med kollegorna, det är därför vi alltid festar mitt i veckan.
Rån i Ockelbo
Först stannade jag vid vägspärren för att ta bilder på poliserna där. Min lilla bil rullade iväg så en polis var vänlig nog och ropade att jag skulle lägga i handbromsen.
När jag kom fram till centrum stod en personal i Handelsbankens skyltfönster och drack kaffe. Bankerna ligger nämligen i samma byggnad.
En kollega som noterat detta tyckte att rånarna var ena riktiga idioter.
- Eftersom det inte är några poliser här borde de väl ha tagit båda bankerna på en gång.
Men alla rånarna har ju inte huvudet med sig kan man konstatera.
En välkänd rånare försökte ju till exempel råna systembolaget en måndag förmiddag. Det verkar inte vidare genomtänkt kan tyckas.