Bilder
En uteliggare som bajsat i en trappuppgång blev bortprioriterad eftersom det var städat när jag kom fram.
En båtbrand vid hamnen visade sig inte vara särskilt mycket det heller.
Kristina och jag hörde oss för med brandmännen som kom tillbaka och de sa att det inte var någonting att plåta.
Kristina och jag var helt på deras linje för vi ville inte pulsa i snön ut till båten. Vi ringde chefen och försökte avstyra det hela, men chefen var fortfarande på.
Efter vår kraftansträngning ändrade vi oss och ville plötsligt få in bilderna i tidningen, men då var chefen inte så intresserad längre.
Jag fick tjata in en bild på sista sidan.
På kvällen plåtade jag Timo Räisänen på Spegeln och några lokala band.
Därifrån fick jag i alla fall in några bilder.
Bra arbetsdag
Igår började det med en lyxmiddag i Tierp.
Förrätt: Paj med vit flinga och paprikasås. (Jag hoppade lammet)
Varmrätt: Jesusfisk, sparris och pressad potatis.
Efterrätt: Hallonsoppa med chokladgrädde.
Efter maten hade mina chefer tänkt helt rätt. "Nu är hon mätt så nu måste hon få lite underhållning också".
Jag gick på RAW Comedy Club på Pitcher´s. Det är en stand-up-klubb och igår uppträdde Mårten Andersson, Martin Björk och Henrik Elmér. Stewart Francis som är manusförfattare till Tonight Show med Jay Leno var huvudnumret.
Han stannade upp hela tiden för att posera i min kamera.
Martin Björk var på scenen när jag kom in.
- Han är singel, skrek en i publiken.
Martin poserade även han inför kameran.
- Jag brukar bli lite röd i ansiktet, sa han till mig och bad att jag skulle fixa det i datorn.
Jag har inte sett bilderna än, så jag vet inte hur de blev. För efter maten och efter uppträdandet ville jag ju inte förstöra stämningen genom att åka tillbaka till jobbet. Eftersom jag känt mig lite hängig var det bäst att åka hem och ta en whiskey som medicin.
Vår och snowboard
Ledarskribent-Jenny följde med Kristian och mig på jobb igår.
Vi tog med henne som vår praktikant. Själv kallade hon dagen för en inspirationsdag.
Vi plockade upp henne efter vägen, men vi ångrade oss nästan med detsamma när den lilla flickan i baksätet började bossa över vad vi skulle lyssna på för musik.
Det slutade med att vi fick välja en låt var hela tiden.
Två jobb stod på fotolistan:
Vårbilder och Snowboard.
På väg mot Kungsberget stannade vi några gånger för att plåta våren.
Jenny tyckte att vi hade det mycket soft.
- Jag vill också bli reporter. Ni softar ju bara. Först går ni omkring jättelänge i Kungsberget och sedan tycker ni att det är dags för lunch.
Vi åt hamburgare och strips i solen.
Nu ska jag iväg och äta igen. Jag ska tydligen bli bjuden på jesusfisk i Tierp. Hoppas att det är godare än vad det låter.
Brynäs omklädningsrum
Igår skulle jag fotografera Jacob Markström i omklädningsrummet.
Jag smög in med skorna på.
Mikael Lind fick syn på mig.
- Säg inget, bad jag.
- Ok för den här gången, sa han först men sedan ändrade han sig.
- Nej du får böta 100 kronor för en hel säsong. Vi andra får betala det varje gång vi går in med skorna, så då är vi snälla mot dig i alla fall.
Jacob Markström var längre än jag trodde. Han fick sitta ner så att han inte skulle hamna i grodperspektiv när jag plåtade honom.
Det blev snygga bilder.
När jag plåtat färdigt kom en liten kille gående förbi mig med tårar i ögonen.
Det var Ove Molins minsting.
Han hade tydligen spelat match han med, utan att göra några mål.
- Sådant kan man inte grina åt, du skulle pappa grina hela tiden, tröstade Ove.
Sport och sprit
Det var värt utflykten att åka dit, trots att varken jag eller reportern provade själva.
Mina vänner är tyvärr inte mycket för sportaktiviteter.
Ingen av dem vill till exempel följa med mig utomlands och lära sig surfa.
Shoppa och dricka sprit är vad de vill.
Nu har jag i alla fall nästan övertalat två så gott det går. De går med på att ligga på stranden och dricka drinkar och titta på mig medan jag går kursen.
Att titta på sport är tydligen en helt annan sak. Några ska med till Läkerol Arena idag och titta på Brynäs-Rögle. Troligen ställer de sig i baren direkt.
Ny landshövding till Gävle
Vilken tur att jag arbetade för just den tidningen igår då.
Han gillar tydligen Arbetarbladet eftersom det stått i den att Tomas borde bli Gävles nästa landshövding.
- Men nu är det ju Barbro och Tiger som gäller, fortsatte han.
Vi kom överens om att Arbetarbladet ska fortsätta kämpa för Tomas, så att han kan hoppa på jobbet direkt efter Barbro.
- Det passar bra, för då har jag ingenting att göra, sa han.
Direkt efter konsten fick jag åka på innebandy.
Tidigare har jag plåtat Runstenspelaren Bondeson när han tränar.
Nu fick jag se honom i action och det var faktiskt riktigt roligt.
Runsten såg länge ut som förlorarna. Ställningen var 5-1 till Odelberg/Gustavsberg och lite senare stod det 7-4. Men matchen slutade med att Runstenspelarna låg i en hög på varandra och jublade åt att ha kommit upp i division ett.
Odelbergspelarna var skitförbannade på domarna när matchen var slut. Själv tyckte jag domarna var riktigt trevliga.
- Jag är väl inte i vägen alltför mycket? sa en av dom till mig. Sedan stod han och väntade varje gång det blev mål så jag fick plåta jublet färdigt innan han gick förbi.
Leif Boork
- Till och med jag tycker dom är bra. I vanliga fall tar du ju bara bilder på mig när jag ser förbannad ut och skriker och står och pekar, sa han.
Skrek gjorde han inte idag. Förbannad var han inte heller.
Om jag inte haft så bråttom skulle jag till och med fått stanna på lunch.
Jobb och resor
Idag ville jag vara ledig i tre timmar, men det tyckte chefen var en mycket dålig idé.
Jag fick helt enkelt arbeta tiden ut. Först kändes det surt, men det blev inte så tokigt ändå.
Britt Mattsson fick det jobbiga jobbet och gå ut i snöovädret och plåta vinterbilder.
Själv satte jag som vanligt elementet på full värme.
Där bredvid satt jag till eftermiddagen då jag åkte ut på ett toppenjobb.
I två timmar fick jag äta den godaste mat jag ätit på väldigt länge.
När jag kom tillbaka hann jag inte riktigt med att göra ut bilderna på en gång, för mitt nya pass kommer ju snart och resor ska bokas.
En är nu klar. Den till New York.
Nyss förbannad, nu snäll
När jag köpte en spritt ny Toyota vågade jag inte ens pruta ordentligt.
Nu har jag dessutom fått stenskott, så jag ringde upp dom.
- Min nya Toyota har fått stenskott, kan ni laga det?
- Ja men du får betala självrisken.
- Jag fick pruta en krona på den där jävla bilen.
- Hihihi, skrattade gubben och fortsatte.
- Om du är lite missnöjd får du ta det med säljaren.
- Lite missnöjd? Jag är riktigt jävla förbannad!
Egentligen var jag väl inte så förbannad utan mest bara lite hungrig, men det kändes skönt att få skälla ut honom.
Sedan var jag hos polisen. Det märks verkligen att det är en myndighet man har att göra med. Vilka slöarslen. Väntrummet var fullt av irriterade människor.
- Det enda sättet att få komma i kontakt med någon polis här är väl att bli kriminell, ropade en av alla i väntrummet.
- Ja det är precis som med knarkarna på sjukhuset. Dom tas emot på en gång av nio läkare som ska hålla dom vid liv, medan vi andra får sitta sex timmar i väntrummet, ropade en annan.
Sen fick jag komma in. Jag plåtades och fick skriva mitt namn på ett papper. Om en vecka har jag mitt nya pass. Bara vetskapen om att jag snart kan resa gör mig varm i kroppen. Så nu är jag snäll och glad igen.
Bandyfinal och Henrik Schyffert
En Saikvinst skulle ha gjort bandyfinalen roligare, men det var i alla fall trevligt att komma dit.
Höjdpunkten i matchen var 1-1 målet av Patrik Nilsson, men sedan gick det utför.
Höjdpunkten utanför plan var att få träffa Lasse Sandlin ingen. Jag saknar att arbeta med honom. Aftonbladet borde inte ha låtit honom gå i pension.
I fredags var jag på Henrik Schyffert. Han var roligare än förra gången jag såg honom. Eller han var rolig då också, men då sa han en töntlig sak som förstörde det hela. Han berättade att Kristian Luuk sagt att det räcker med att vara känd för att publiken i Gävle ska tycka man är cool och bra.
Han gjorde samma slags entré den här gången. Han kom liksom gående snabbt in i rummet. Skillnaden var att den här gången hade han gylfen uppdragen. Förra gången fick min klasskompis Lotta ropa på honom.
- Öööh Schyffert, du har gylfen uppknäppt. Men det är kanske meningen?
Arbetarbladet Torsdag
Morgonmöte.
Reportrarna satt och pratade om vilka jobb som skulle göras.
- Jag funderar på vilket jobb Nils vill göra, sa Hanna.
- Men oj vad fina dom är, sa jag.
- Ja sådana där skrupler har då inte vi fotografer, sa Britt.
- Vill du göra en enkät Pernilla frågade chefen efter det.
- Vill vill jag ju inte, men jag måste väl.
Men det blev ingen enkät. Jag fick åka till Sandviken på ett konstjobb och sådana gillar jag mycket.
Efter det satt jag och lyssnade på Elin Ek (ta ingen skit Grynet) som föreläste. Det var intressant och roligt. Speciellt roligt var det när hon berättade om intervjun hon gjort med Zlatan. Den är ju grymt bra.
Jag avslutade med att åka till Sandviken igen för att plåta SAIK-spelaren Linus Pettersson i bara kalsonger ute på isen. Hoppas nu inte att han blir sjuk till finalen på lördag, för då får jag riktigt dåligt samvete.
Jag ska dit och se Edsbyn åka på stryk!
Fredag, Lördag, Söndag, Måndag
Fredag: Kentkonsert i Läkerol Arena. Trots att konserten var bra satt både Annelie och jag och målade naglarna. Det var Annelie som började. Just där i mörkret såg jag inte vilken chockrosa färg det egentligen var.
Lördag: Vaknade och såg mina gräsliga naglar. Hade ingen bomull att ta bort skiten med.
På kvällen bjöd ledarskribent-Jenny hem oss till sig. Annelie tog upp samma nagellack igen och började måla på mer.
Jenny ville också ha. Likaså Joanna.
Söndag: Vi åkte till Järvsö och Jenny Wennberg fick Gävleborgs journalistpris för år 2007. Hennes rosafärgade naglar speglade sig i pokalen.
Jag hade pokaler jag med förut. Jag vann en massa dressyrtävlingar på den tiden jag hängde i stallet. En gång skulle jag damma mina pokaler och då trillade en ner i huvudet på mig så jag höll på att tuppa av. Då hyvade jag allihopa.
Måndag: Jag fick övertala en elev i skolan att hon inte ska satsa på ett IG utan på ett G. Hon tyckte att jag var väldigt jobbig och sa åt mig flera gånger att jag inte ska vara så glad.
Nu jobbar jag kväll på Arbetarbladet. Eller jobbar och jobbar. Det finns inga jobb. Sportredaktionen räddar min kväll. Dom kommer och roar mig med jämna mellanrum och nyss ringde dom ner mig på tårta. Nu ska jag tillbaka dit och plocka rosen.
Gravid
Klockan är nu 21:00 och jag sitter på Arbetarbladet och photoshopar modebilder på gravida som jag nyss tagit i studion.
Jag mailar även med gravida Lisa som skulle ha fött ett barn i söndags.
Han kommer inte ut.
Hon skriver:
Lillen verkar ha funnit sig tillrätta och blivit jävligt bekväm bara. Jag visste det. Om han kommer, kommer han komma ut som 40-åring.
Lisa kan passa på att gå runt och vara söt i mammaklänningar så länge. Det är sådana jag har plåtat.
Skamsen
Max har brunnit i natt.
Jon och jag skulle dit och kolla läget.
Vid ett rödljus såg jag kollegan Britt.
Jag tutade och vinkade.
Britt sjönk liksom ihop och såg väldigt skamsen ut.
- Vad är det med henne? Har hon en älskare som hon sovit över hos tror du? frågade Jon.
- Ja hon ser onekligen ut att skämmas, svarade jag.
Britt ringde upp med detsamma.
- Jag är sjukskriven, men jag måste hämta min bil som är på lagning. Jag var orolig att någon skulle se mig efter vägen och så stöter jag på den värsta av dem alla!
Sen för att få lite sympati började hon sucka. Hon hade minsann så ont i halsen och lagningen av bilen kommer att kosta 20 000 och så var det där med halsen igen. Hon kan inte vrida på huvudet för då gör det såååååååå ont.
Måndag
Ordningen är återställd på arbetsplatsen.
Ledarskribent-Jenny är tillbaka från Tokyo.
Hon har köpt en present åt mig i ett tempel.
Det är en liten pingla som ska ta bort allt ont.
Nu hörs det när jag kommer gående.
Var är Britt idag förresten?