pernilla wahlman

¸.•*¨*•♫♪♪♫•*¨*•.¸¸♥¸¸.•*¨*•♫♪♪♫¸.•*¨*•♫♪♪♫•*¨*•.¸¸♥¸¸.•*¨*•♫♪♪♫*¨*•.

Sista dagen på året borde jag skriva någonting smart, fint eller tänkvärt. Många gör ju listor på olika saker eller visar årets bilder. Nu hinner jag tyvärr inte pyssla ihop någonting sådant för jag är på väg till Uppsala för att fira in det nya året. Men notera inramningen av den här intetsägande texten. Den är i alla fall fin.

¸.•*¨*•♫♪♪♫•*¨*•.¸¸♥¸¸.•*¨*•♫♪♪♫¸.•*¨*•♫♪♪♫•*¨*•.¸¸♥¸¸.•*¨*•♫♪♪♫*¨*•.

I dag plåtade jag en pastor. Hans kyrka drar in mellan 200.000 och 250.000 kr i månaden på kollekt. Halleluja kan man säga om det.

- Här får du en burk pepparkakor med dig hem, sa min bror till mig.

- Men dom kan du väl äta upp själv?

- Nej, jag vill inte ha dom.

- Okej, tack!

- Vänta den här kan du också få.

- Vad är det då?

- Det är glögg till pepparkakorna.

- Men den kan väl du dricka?

- Nej, jag har ju inga pepparkakor.

Julaftonen började med att Lisa och jag gick på midnattsmässa. Lisa skickade ett sms tidigare på dagen som beskrev det hela bra: "Du, jag och Den Helige Anden! Får rysningar av andakt och julstämning genom kroppen bara av att skriva det." Det var helt fantastiskt att få börja julaftonen tillsammans med henne och en kyrkokör.

På morgonen åkte familj inklusive hundar till Stockholm för att fira med släkt och vänner i Bromma. Av min bror fick jag ett paket med följande rim: "Att vara eller icke vara? Det här kan du använda som snara." I paketet var ett snyggt halsband från Rock by Sweden.

När magen var mätt och glöggen börjat verka åkte jag in till stan för att dricka drinkar med Hanna på Scandic Grand Central och efter det gick vi över till Casino Cosmopol. Det är fem våningar där inne och fyra var öppna så vi gick först och tittade in allt. Vi noterade att en och samma vakt var bakom oss på alla våningarna. Hanna konstaterade att det är för att de tror att vi är två storspelare från Las Vegas som de måste ha koll på. Annars var det mest killar där inne, några med glitterspray i håret.

Storspelarna slog sig till slut ner vid en varsin maskin och började genast lura på var man skulle stoppa pengarna och på vilka knappar man skulle trycka. Hanna pressade in en krona i fel fack så att den fastnade och sedan fick hon sitta och pilla för att få ut den. Vår storspelarimage försvann därmed precis som våra pengar.

Ingen har hört av sig och undrar hur det går för mig på gymmet, men det struntar jag i för här kommer en uppdatering i alla fall.

Jo då, jag går dit. Eller rättare sagt jag släpar mig dit och rusar hem för särskilt roligt är det inte, men det kommer att bli det säger alla där. Jag väntar med spänning på den dagen.

Mamma fyller år i morgon. Jag har köpt många presenter till henne och i dag var jag på vippen att lassa fram allihopa för att jag inte kunde vänta. Men mamma blev passande nog lite förkyld lagom till snön kom så jag tänkte att jag skulle hjälpa henne att skotta först så får hon paketen sedan, men när jag skottat färdigt kände jag plötsligt inget som helst behov av att ge henne några presenter. Fy vad jag är trött på det där. Snön klibbade dessutom fast på spaden så det gick inte att kasta iväg den heller.

Så var det äntligen dags att börja öppna julklappar. Som vanligt håller vi inte på och drar ut på det där med öppnandet till julaftonen utan hittar vi en klapp så ger vi bort den direkt. I alla fall mamma och jag. För några dagar sedan sa jag till henne att jag sett fina klackskor på tv och så beskrev jag hur de såg ut. I dag när jag var på ett jobb på högskolan ringde hon och undrade var jag höll hus för hon hade någonting att visa. Hemma stod en kartong och väntade. Den här gången hann hon inte ens slå in paketet i papper för jag ville se direkt. Där i låg de perfekta tolv centimeter höga klackskorna som jag pratat om. Hon hade hittat precis rätt. Det är verkligen perfekt att vara bortskämd.

I dag har jag plåtat en kille från Xtrafik nere på stan. När plåtningen var färdig frågade han vad jag skulle ta vägen nu.

- Jag ska till bilen som är där borta, sa jag och pekade.

- Var ska du då?

- Upp på söder.

- Det går många bussar upp på söder!

- Ja, hur tänkte jag nu? Nu tänkte jag visst tokigt.

- Ja, nu tänkte du tokigt!

En gång träffade jag Lucia. Det är tjej som heter så på riktigt. Efter att hon sträckt fram handen, hälsat och sagt sitt namn började hon att gapskratta. Hon verkade tycka att hennes namn var extremt lustigt. Extra lustigt borde hon tycka att det är just i dag.

Jag vet att jag har bloggat om den här stackars stjärngossen tidigare, men jag måste dra upp honom igen…

Det var när jag gick på en skola där man inte fick dricka alkohol. Rektorn kom på spontanbesök på fredagar och lördagar och då gällde det att först svepa glasen och sedan springa och låsa in oss på våra rum. Sedan satt vi där och vägrade öppna. Jag var 19 år, men många var mycket äldre än jag och det kändes helt sjukt att vi vuxna människor smygfestade och var rädda för den där mannen.

I alla fall hade hela skolan smygfestat en kväll och vi sjönk bakfulla ner i våra stolar i aulan dagen efter. Vi hade kämpat oss upp för att titta på musikklassen som skulle lussa för oss. De stod framme på scenen och hängde med sina bakfyllehuvuden. En stackars stjärngosse slet av sig struten och spydde i den. Tänk så praktiskt att det var just han och inte lucian som mådde så dåligt.

Det osexigaste som finns är enligt mig att ljuga. Nu går jag på gym igen och i och med att jag skriver det så måste jag fortsätta att gå dit för annars är det jag som är en osexig lögnhals.

Osexig kanske jag är ändå i och för sig, men i alla fall inte på ljugviset. Brolin-kopian tryckte på min rygg i går och han verkade inte vidare imponerad.

- Det här är nog den stelaste och hårdaste rygg jag känt på. Det är som om du har en platta på ryggen. Fy fan vad äckligt!

Nu måste jag gardera mig och skriva att jag ska börja med att träna en månad och efter det tar jag ett nytt beslut huruvida jag ska fortsätta eller ej.

Brolin-kopian hade ingen bil förra söndagen så han kunde inte komma och titta på sin dejtingsida. Därför är han nu här och lånar datorn så att han kan få upp alla bollar i luften igen. Han har hört av sig flera gånger i helgen för att försäkra sig om att jag skulle komma till Gävle i dag. Nu ligger han och suckar i soffan. Det verkar inte ha hänt mycket på sidan medan han varit borta. Innan suckandet drog igång hann vi traditionsenligt äta smörgåsar och titta på Landet runt. Det är en helt vanlig söndag.

Solen sken i Stockholm på förmiddagen och i Gävle pratades det om oväder. Valet var lätt, jag stannade kvar. Efter ett snabbt jobb blev det shopping. Med mig hem hade jag bara en diskborste och en bok så det låter kanske inte som någon lyckad tur, men jag är nöjd. Till och med mycket nöjd och det trots att mina julplaner har gått upp i rök. Jag ska nämligen inte få fira på Grand Hôtel som jag ville utan jag ska fira hemma med min familj och några andra. På kvällen har jag i alla fall planer på att dra från tomten och hela skiten för då ska Hanna, jag och några till troligen på casino.

I dag gjorde jag ett jobb i Stockholm så äntligen får jag sova i Bromma. Bortsett från att jobba har jag även hunnit träffa Hanna. Hon bjöd mig på en supergod grönsaksgryta och jag som är vegetarian fick även en stor burk proteinpulver med mig hem. Hon gav mig sin Super Gainer - för maximal viktökning. Jag fick även en burk med hembakt knäck. Nu känner jag henne så bra att jag inte ens behöver fundera på om hon försöker göra mig fet. Hanna är en mycket fin och god människa.

På måndagarna om inte statsministern har någonting annat för sig så åker han på små utflykter i landet och i dag hade turen kommit till Sundsvall. Jag var där och plåtade honom när han hälsade på hos polisen. Sist jag träffade honom var uppe på hans kontor där vi satt och påskfikade. Det var olika storlekar på påskägg, gula godiskycklingar, färgglada skumharar och påskkärringar i choklad. Dessutom var det småkakor och finkaffe i designkoppar. I dag fick jag en smörgås med en stor redig grisskinka på. Jag tog bort skinkan och kvar var då en tomatklyfta och en gurkskiva. Tomaten tappade jag på golvet och kvar var då endast gurkskivan.

Det är två roliga fester i Stockholm i kväll men här sitter jag i fel stad…

Först är det Lisa och Johan som firar att Ola Rapace fyller 40. Dom har även barnvakt och den kombinationen kan inte firas bättre än med en gammaldags lägenhetsfest skriver dom. "Så kom. Rök under fläkten, däcka i soffan, hångla på balkongen och gråt på toaletten med oss. Vi bjuder på snacks och häxblandning."

Sedan är det även fest hemma hos Therese och Daniel. Therese fyller som hon själv uttrycker det thirty-fuckin-five och tanken är att hon ska fixa lite käk och vin. "Och barskåpet är hyfsat fullt efter en lååång torrlagd graviditet." Efter det blir det utgång.

Båda festerna låter kanon, men jag hinner tyvärr inte dit.