pernilla wahlman

Nu har jag haft en kväll med dubbeltydigt after work-tema. Det var chefredaktören/ledarskribenten Kennet Lutti som firades av. När jag kom till tidningen visste jag först inte om jag skulle vara rädd för honom eller inte. Han brummade i korridorerna ibland. I början råkade jag hela tiden skriva ut på fel skrivare så att mina papper hamnade i hans rum. Jag smög in och hämtade dem när han var borta. Nu vet jag att han verkligen inte är farlig. Det visade sig att hans brumläten bara är nallebjörnbrum.

 

Nu ska jag över till min granne och där väntar en annan nallebjörn. Grannens treåriga son lade sig bredvid mig och vi delade samma kudde hela natten. Jag som alltid sover på rygg fick nu ändå ligga på sidan så att det lilla pyret skulle få plats. Jag kunde inte med att flytta på honom för han tryckte in en hand under min hals och den andra lade han över min hand. När han vaknade pussade han mig på handen och på kinden och sa ”mys, mys” flera gånger.

Tanken är att Brolin-kopian ska prata i telefonen med sina bankkunder mest hela tiden, men han hinner även ringa mig ganska ofta. Nu var det dags igen.

-       Pernilla vet du vad jag gör på jobbet nu då? Jag sitter hela tiden och tittar på de dyraste husen och de dyraste lägenheterna på Hemnet.

-       Vad sägs om att jobba på jobbet? undrade jag.

Chefen verkar vara inne på samma linje som mig. När han ser Brolin i korridorerna säger han:

-       Om du får lite tid över kan du kanske ta ett samtal.

 

Nu ska jag packa ihop och flytta in till grannen ett tag. Hennes man har åkt till Kina och då är det min uppgift att mota ut tjuvar och spöken. Första natten tänkte hon att vi ska ha ett pyjamasparty, det är bara det att jag inte äger någon pyjamas.

Brolin-kopian som jobbar som bankman ringde för att höra hur jag haft det på resan och passade även på att informera mig om det ekonomiska läget.

- Börsen har gått så bra när du varit borta, så den där resan har nog betalat sig.

- Hur länge kommer det att gå så bra då? undrade jag.

- Hela året kommer att gå bra. Det blir kanske en dipp nästa vecka, men sedan kommer det att gå bra igen.

- Jag ska ta och memorera dina tips och se om de stämmer så att jag i så fall kan ta och följa dem i fortsättningen.

- Nej, gör inte det är du gullig.

På dagens frilansmöte kom statusuppdateringar på tal.

- En sak man ska passa sig för när man får barn är att skriva ut vad barnet håller på med hela tiden. Att barnet har hosta, att barnet kan gå, att barnet leker och så vidare, sa en av mötesdeltagarna.

- Jag får inte sånt där spam, sa en annan.

- Ja, nu är ju inte det där spam utan mammalediga, svarade den tredje.

Jodå, visst är gräset grönare på den andra lyxiga sidan. Reportern bokade in oss i sviter och härifrån vill vi aldrig. Sviterna har en stor hall, ett dressingroom, ett sovrum med balkong där det också finns sängar och ett vardagsrum med en annan balkong där det finns stolar. Det finns två toaletter, ett badrum med en duschdel och en badkarsdel. Champagnen stod beredd i ishinken tillsammans med en massa olika kakor och frukter när vi anlände och vi fick en rundtur i rummen för att förstå hur alla knappar fungerar. Vi har nu ett glas vin i magen och en massa ostron. Reportern säger så här: "Det sägs att pengar inte gör en lycklig men La Mamounia gör mig lycklig i huden, i hjärtat och ända in i själen."
Nu ska vi tyvärr packa ihop och om det säger han: "Det är tur att jag med åren har fått den där spärren som hindrar en från att göra vissa saker. Annars skulle jag lägga mig ner på golvet och gråta som en sjuåring nu."

Marrakech är toppen. Det stämmer i och för sig att många försöker lura en på pengar och eftersom vi inte orkar bråka så lyckas de bra. Men bortsett från det har vi det grymt. Vi bor på ett femstjärnigt hotell. Det är så fint att man nästan skulle kunna göra ett resereportage om bara det, men reportern känner inte lika. Det hela blir inte bättre av att jag får in fruktskålar och nya rosor varje dag medan han inte får någonting. Nu har han i alla fall lyckats övertala mig om att vi ska checka ut från det här hotellet och in på ett annat. Sista natten ska vi bo på La Mamounia som är Afrikas absolut finaste hotell och som dessutom är rankad som nummer sju i världen. Varje gång reportern pratar om det skiner han som solen och säger gång på gång att han tror att han är kär. På dagarna går vi vilse i shoppinggränder, tittar på trädgårdar och berg och på kvällarna är det restaurangbesök som gäller. I går gick vi dessutom på Hammam och blev skurade så det sved i huden men därefter hällde de vatten och rosenblad över oss innan vi fick en skön oljemassage. Vi är båda överens om att det här är ett fantastiskt resemål om man vill åka på en långweekend.

Som om inte Barcelonajobbet var nog, nu ska jag till Marrakech på ett resereportage. Jag har hört lite blandat om den staden. Vissa säger att det är ett av de bästa ställena på jorden. Andra säger: Marrakech fy sjutton. Ta på dig en sjal över huvudet. Kom ihåg att alla försöker lura dig på pengar. Även om de låter vänliga. Akta er för att beställa in mat på stora torget, ni får mycket mer än ni beställt – men måste ändå betala för det. Men teet är gott.
Jag åker väl dit och dricker lite te då. Dricker te och köper kuddar. På lördag har jag druckit färdigt för då kommer jag hem igen.

På väg hem från Barcelona satt jag och hoppades att det ordnat upp sig i Sverige medan jag varit borta. Jag hoppades att det skulle vara vår här nu. Synd att så inte är fallet.

 

Min kropp kände ett starkt behov efter pizza i dag. Vi gick till klubben Luz de Gas i går och det blev sent. Jag sov middag mellan klockan 19 och 21 och nu är det dags att sova på riktigt.

Nu är det en liten paus i Barcelona. Efter den är det några timmars jobb och sedan kan det hända att det blir en kvällsdrink.

Nu är jag framme i Barcelona. I morgon har jag ett schema att följa, men i dag går jag runt och plåtar lite vad jag vill. Det är även en trollkarl här som inte har så fullt upp just i dag och det är ju lysande. Han trollar och trollar. Nyss såg han vad jag skrev på en lapp trots att han rivit sönder den och han har även trollat bort ringar och russin. Russinen hostade han sedan upp igen. Inte nog med den trevliga underhållningen, de har även bokat in mig på ett femstjärnigt hotell. Det finns bara en liten nackdel med det lyxiga boendet och det är att en kopp kaffe kostar över 55 kronor.

I morgon ska jag åka till Barcelona. Planet går riktigt tidigt så nu bor jag över på ett hotell vid Arlanda. I Barcelona ska jag plåta åt ett företag som pysslar med film. Det blir trevligt med ett miljöombyte. Jag googlade på vädret för att se vilka skor jag skulle packa, men tyvärr får mina sommarskor vänta. Det verkar inte vara allt för mycket vår där heller, men jag hoppas på lite sol i alla fall. Jag kommer hem på fredag.

Det var länge sedan jag tog någon flyglektion men i dag var det dags. Till min stora förvåning kunde jag landa och tur var väl det för direkt när jag ställt in planet i hangaren fick jag skynda mig iväg för att plåta en hockeyspelare. Han har två hanhundar hemma varav en följde mig som ett plåster. Den kände av att jag har en tik som löper och kunde därför inte sitta still. Den lille stackarn gick runt och gnällde och luktade. Hockeyspelaren hotade gång på gång med att köra hem hunden till mig om han inte tystnar till kvällen.

En av mina kurskamrater tänker ta helikoptercert direkt efter flygplanscertifikatet. Jag är förstås avundsjuk.

- Har du verkligen råd med det där Richard? Har du verkligen tänkt igenom det där?

- Du Pernilla, om du och jag ska gifta oss så kommer jag ändå att ha ett sådant vattentätt äktenskapsförord så det där behöver inte du bry dig om.

Nu har i och för sig Richard redan en sambo, så det är inte aktuellt.

Slotts Barbro från Borlänge skickade peppande kort till mig i dag. Hon är en allmogemålare som jag plåtat för ett tag sedan. Inte nog med att hon bjöd på goda smörgåsar och mjuk pepparkaka när jag var där, nu fick jag alltså även en massa fina kort hem. Mitt favoritpepp lyder: ”Nu ska vi roa oss resten av livet”. Det låter ju toppen det. Så får det bli.

Min kollega Lars mailade en bild som han tog på mig i går. Bilden var döpt till nätjakt och det var precis det jag höll på med. Det är inte lätt att hitta nätet nere vid isen. Särskilt inte om man har Telias dyraste och snabbaste mobila bredband…

Det är bara att gratulera till SM-finalplatsen. Bandyspelarna och funktionärerna var lika snälla som vanligt och Hammarbyspelarna hälsade artigt på vägen ut. De hårdaste orden kom från domaren som stod bredvid mig. ”Nu håller ni käften” sa han till några spelare som satt på bänken. Jag hörde inte vad spelarna sa, men det var troligen inte så farligt. En av funktionärerna kom och låste upp en dörr där jag brukar skicka bilder i pausen. Hon gjorde det utan att jag bett om det. En annan funktionär kom och gav mig laguppställningen, också utan att jag bett om det och efter matchen ställde sig en tredje funktionär bakom mig och så fort jag öppnade en bild berättade han direkt vad alla spelare på bilden heter. Det är verkligen grymt bra service där borta.

I dag plåtade jag i en studentkorridor. En av personerna var så stolt över att han har en vit månad och ska därför bara dricka en endaste öl i kväll trots att han ska titta på fotboll.

Jag har kanske varit på Sandvik tillräckligt många gånger nu för att de ska lita på mig. I dag var det bara en vakt som följde med och övervakade vad jag gjorde, tidigare har jag haft tre. Jag plåtade två äldre män som snart ska gå i pension. De var roliga och ändrade position och pose hela tiden utan att jag sa åt dem. Mycket tacksamt.

Ulrika och jag har varit på afternoon tea och ätit massor. Ulrika var som vanligt väldigt artig och skrev och tackade så mycket i gästboken. Hon skrev dit mitt namn också, så jag hoppas att även jag får tillgodoräkna mig lite snällhetspoäng.

Efter ett litet jobb på förmiddagen åkte jag för att inviga mitt nya Visakort. Jag köpte strumpor som var ulliga, färgglada, svarta, långa, korta, stickade samt ett par strumpliknande tofflor. Därefter åt jag tacos och tittade på fyra avsnitt av Solsidan med bara ett avbrott för att medla i ett hundslagsmål. Den ena hunden tog den andras ben och låg sedan och ruvade på båda när offret kom tillbaka från att ha druckit vatten. Synd att jag tittade på alla avsnitt då, för nu har jag inget att titta på i kväll.

Det var en bra dag i dag som började med en promenad klockan 07.00 med grannen Kattis. Jag såg minst sju rådjur medan min ouppmärksamma granne bara såg ett. Senare blev det en god lunch på Bali Garden. Dagen ska avslutas bra också för jag har lånat första säsongen av Solsidan som jag missat helt, så den ska jag lägga mig och titta på nu. Jag har för övrigt spelat kort med tandläkaren Alex (Felix) några kvällar när vi bodde på samma hotell i Frankrike. Hans flickvän vann mest hela tiden, men så var det hon som förde protokoll också.

I dag var jag på ett jobb utanför Bollnäs. Jag plåtade en tjej i hennes hem, på hennes kontor och i hennes trädgård. Var vi än gick följde hennes två katter med. Till och med när vi pulsade ut på hennes baksida kämpade de sig efter. De hoppade i spåren och pulsade de med, för följa efter skulle de absolut göra.