Gott Nytt År!
Egentligen tänkte jag ha jullov från bloggandet, men Arbetarbladet gjorde reklam för bloggen i tidningen så därför fick jag avbryta jullovet. Men nu fortsätter min ledighet lite till för nu ska jag åka till Berlin och fira nyår.
Prost!
Frohes neues Jahr!
Auf wiedersehen!
Prost!
Frohes neues Jahr!
Auf wiedersehen!
Lekkväll
Det blev en heldag i Norrsundet i dag.
På eftermiddagen satt jag och gjorde bilder när TT-Jimmy messade:
Hej, lekkväll hos mig strax efter sju. Be there or die.
Jag vill inte dö så jag åkte dit, men någon lek verkar de inte bli.
Först blev jag bjuden på pasta och därefter skulle alla titta på hockey.
Snopet.
På eftermiddagen satt jag och gjorde bilder när TT-Jimmy messade:
Hej, lekkväll hos mig strax efter sju. Be there or die.
Jag vill inte dö så jag åkte dit, men någon lek verkar de inte bli.
Först blev jag bjuden på pasta och därefter skulle alla titta på hockey.
Snopet.
Brynäs-HV 4-6
I dag på Brynäsmatchen slog jag till domaren. Han backade så han stod framför mig och sedan satte han upp handen framför min kameralins. Jag smällde till honom på armen.
- Nej men det där blir ju en jättebra bild, försvarade han sig.
En annan gång när linjedomaren åkte förbi ropade Brynäsbacken Svanberg från båset.
- Var inte rädd att fråga om det är icing.
Tyvärr blev det ingen vinst denna gång, men det var en trevlig kväll i alla fall. Efter matchen ringde TT-Jimmy som var där privat. Han och hans kompis Erik följde med upp och fikade med mig. Efter det plockade de upp Martin och sedan åkte de hem och lagade mat till mig. Jag fick tacos och sedan spelade vi Hotel. Jag gjorde som Brynäs.
- Nej men det där blir ju en jättebra bild, försvarade han sig.
En annan gång när linjedomaren åkte förbi ropade Brynäsbacken Svanberg från båset.
- Var inte rädd att fråga om det är icing.
Tyvärr blev det ingen vinst denna gång, men det var en trevlig kväll i alla fall. Efter matchen ringde TT-Jimmy som var där privat. Han och hans kompis Erik följde med upp och fikade med mig. Efter det plockade de upp Martin och sedan åkte de hem och lagade mat till mig. Jag fick tacos och sedan spelade vi Hotel. Jag gjorde som Brynäs.
God Jul
Påven verkar tycka att han fått lite för lite för lite uppmärksamhet i år.
Därför drog han till med uttalandet:
- Homosex är ett lika stort hot som klimatförändringen.
Det var inte snällt sagt, så tomten kommer nog inte till den gubben i morgon.
Jag var förbi och tittade lite på påven när jag var i Rom. Han var inte så intressant, jag tyckte det var roligare att titta på en klunga nunnor som rökte. Men nu struntar vi i påven och nunnorna och fokuserar på Jesusbarnet i stället. God jul alla snälla!
Därför drog han till med uttalandet:
- Homosex är ett lika stort hot som klimatförändringen.
Det var inte snällt sagt, så tomten kommer nog inte till den gubben i morgon.
Jag var förbi och tittade lite på påven när jag var i Rom. Han var inte så intressant, jag tyckte det var roligare att titta på en klunga nunnor som rökte. Men nu struntar vi i påven och nunnorna och fokuserar på Jesusbarnet i stället. God jul alla snälla!
16 timmar fritid
Det är trettio minuter innan jag får packa ihop och gå hem.
Sedan är det 16 timmar tills att jag ska vara tillbaka.
Under de timmarna ska jag läsa, sova, shoppa lite julklappar, hälsa på en kompis och posta ett brev.
Ambulanskrock
Jag ogillar att plåta olyckor, men nyss var jag på en. Det var en olycka mellan en ambulans och en personbil. De fick klippa bort taket på personbilen och lyfta ut två människor som satt i. Stackars dem och stackars ambulansföraren, men ingen dog så de kan vara glada ändå.
Under tiden jag plåtade stod jag felparkerad. Jag är inte säker på om två lapplisor kom dit och lurade vid min bil eller inte. De kom i en kommunbil som de parkerade på trottoaren och stod och väntade bredvid min bil. När jag kom och hämtade den gick de istället ner längs gatan för att ställa sig och glo på olyckan. De parkerade fel av ren nyfikenhet. Jag var i alla fall där och jobbade.
Lördag
Jag jobbar vidare på min kontakt med Gud. I dag var jag i två kyrkor till. Där såg jag honom inte. I Kungsgården fotograferade jag en julkonsert. Det var fint så jag stannade ganska länge.
Efter det åkte jag till Sjömanskyrkan där det hölls kulturkaos för att få in pengar till de hemlösa. Rolf Lassgård var bland annat där och läste ur en bok.
Själv ska jag hem till Stieg Larsson i kväll igen.
Fredag
I morse var jag i Arbrå på jobb och fotograferade bland annat lite biljard.
På eftermiddagen plåtade jag julmys i en kyrka. Lite mysigt var det faktiskt och de som ordnat det hela var nöjda över att det kommit så mycket folk. Hela tio personer tror jag att det var, men då vet jag inte om de räknade med mig och reportern.
På kvällen var jag först på Peter Jöback. Han var så bra så jag satt kvar en timme.
Sedan gick jag över en parkering för att fortsätta plåtandet. Paul Young uppträdde och damerna var som tokiga. De kramade och tog på honom hela tiden och han verkade inte ogilla det hela direkt.
Medan kollegorna nu super till på julfest åker jag i stället hem och fortsetter läsa Stieg Larsson. Det tog tid innan jag började med böckerna, men nu läser jag halva nätterna så i morgon kommer jag troligen att vara trött.
Julklappar och Ryssland
Hanna som är portad från Ryssland skickade julklappar till mig i dag. Jag blev jätteglad, för det var fina saker. Jag fick en discokula med lip gloss som jag ska hänga upp i bilen. Då kan jag putsa upp mig innan jag ska in på något tjusigt jobb. Sedan fick jag en söt hjärtform som gör att de stekta äggen blir till hjärtan och det var inte nog med det, för jag fick även ett Cut Butt Gum med Kiss my ass attidude. De ska jag nog tugga på innan nästa löneförhandling.
Jag messade och tackade direkt. Hon messade tillbaka och frågade om jag redan öppnat julklapparna... Det hade jag såklart gjort. Jag hade inte en tanke på att jag kanske skulle vänta till julafton.
Nu sitter jag och msn:ar med min fotografkollega Robin. Jag ska till Arbrå i morgon på jobb och han ska rättvist nog till Ryssland. Han skriver att det var jättesvårt att få tillstånd att komma in i landet. Ryska hockeyförbundet var tvungen att skicka en inbjudan till honom för att han skulle få visumet godkänt. Fem gånger fick han NJET på det, men i förrgår lossnade det så i morgon kan han titta på Röda torget om han vill. Jag kanske tar en promenad på torget i Arbrå. Vi får se om det hinns med och om det nu ens finns något.
Jag messade och tackade direkt. Hon messade tillbaka och frågade om jag redan öppnat julklapparna... Det hade jag såklart gjort. Jag hade inte en tanke på att jag kanske skulle vänta till julafton.
Nu sitter jag och msn:ar med min fotografkollega Robin. Jag ska till Arbrå i morgon på jobb och han ska rättvist nog till Ryssland. Han skriver att det var jättesvårt att få tillstånd att komma in i landet. Ryska hockeyförbundet var tvungen att skicka en inbjudan till honom för att han skulle få visumet godkänt. Fem gånger fick han NJET på det, men i förrgår lossnade det så i morgon kan han titta på Röda torget om han vill. Jag kanske tar en promenad på torget i Arbrå. Vi får se om det hinns med och om det nu ens finns något.
Leende
I dag fotograferade jag en handikappad kille som är 24 år. Han kan inte gå och inte prata, men han tycker om att titta på saker. Två tomtar är för tillfället hans favoriter. När han tröttnar på den ena tomten så blundar han och när han tittar upp igen så vill han att den andra tomten ska vara framför ögonen.
När han är missnöjd så biter han sig själv och när han är nöjd så ler han. När han ler så börjar alla som befinner sig i rummet också att le.
Mamman vill att pojken ska få nya hjälpmedel, men det strular med papper och de får avslag på allt. Ska det vara så svårt att fixa fram lite hjälp? Hans ben blir krokigare och krokigare för att han inte sitter rätt.
De har väntat i fem år nu och ofta blir det ju så att när reportaget publiceras så börjar det hända saker. Då brukar allt lossna och människor som bestämmer mjuknar. Det är konstigt att media måste blandas in i bilden för att det ska hända någonting. Snart publiceras i alla fall reportaget och hoppas då att pojken får den hjälp han behöver så att han kan sitta skönt och fortsätta le.
När han är missnöjd så biter han sig själv och när han är nöjd så ler han. När han ler så börjar alla som befinner sig i rummet också att le.
Mamman vill att pojken ska få nya hjälpmedel, men det strular med papper och de får avslag på allt. Ska det vara så svårt att fixa fram lite hjälp? Hans ben blir krokigare och krokigare för att han inte sitter rätt.
De har väntat i fem år nu och ofta blir det ju så att när reportaget publiceras så börjar det hända saker. Då brukar allt lossna och människor som bestämmer mjuknar. Det är konstigt att media måste blandas in i bilden för att det ska hända någonting. Snart publiceras i alla fall reportaget och hoppas då att pojken får den hjälp han behöver så att han kan sitta skönt och fortsätta le.
Svart bälte
I dag tränade jag boxning med min kostrådgivare. Det var sjukt jobbigt, men jag tror att jag var duktig. När jag höll på att sparka som värst kom det nämligen in en kille som har svart bälte i någon kampsport. Han sa att vi gärna får träna med honom. Vi kvalificerade oss med andra ord till svartbältesträning direkt.
Kommunfullmäktige
I dag var det dags för politikerna att träffas och bestämma saker.
Tidningen brukar inte skicka fotografer på sådana tillställningar, så när jag väl var på plats fick jag ta arkivbilder på en hel massa människor.
Sedan var det dags för min egentliga uppgift, nämligen att plåta en prisutdelning. Det var inte så lätt, för hela prisutdelningen skedde bakom ett podium så jag såg ingenting. Som tur var tog de i alla fall prisutdelningen först.
En kollega hade inte lika stor tur när hon var på jobb. Hon fick genomlida ett fyratimmarsföredrag om hur en viss fisksort leker, innan de kom fram till den punkt hon kommit för att lyssna på. Hon var måttligt road och försökte smygsurfa lite på mobilen medan hon väntade. Men då var det så många som blängde på henne så hon fick snällt sluta upp med det och sätta sig och se intresserad ut.
Tidningen brukar inte skicka fotografer på sådana tillställningar, så när jag väl var på plats fick jag ta arkivbilder på en hel massa människor.
Sedan var det dags för min egentliga uppgift, nämligen att plåta en prisutdelning. Det var inte så lätt, för hela prisutdelningen skedde bakom ett podium så jag såg ingenting. Som tur var tog de i alla fall prisutdelningen först.
En kollega hade inte lika stor tur när hon var på jobb. Hon fick genomlida ett fyratimmarsföredrag om hur en viss fisksort leker, innan de kom fram till den punkt hon kommit för att lyssna på. Hon var måttligt road och försökte smygsurfa lite på mobilen medan hon väntade. Men då var det så många som blängde på henne så hon fick snällt sluta upp med det och sätta sig och se intresserad ut.
Brynäs-Djurgården
Den som inga pengar har, han får gå med rumpan bar. Fast jag vet inte om han var pank, men några byxor hade inte killen som jag gick förbi efter matchen. Han hade inte några kalsonger heller, men jackan kom han ihåg att ta på sig. Vakterna hjälpte honom ut.
Det blev polisresultatet 3-3 mellan Brynäs-Djurgården.
En kille ställde sig upp på räcket på tredje våningen. Personerna som satt flera meter nedanför hade tur som inte fick honom i nacken.
Vakterna fick släpa ut några till ur publiken. Vissa verkade inte alls tacksamma över att slippa gå själva. De sparkade vilt omkring sig.
Pressmänniskorna var i alla fall nöjda, för vi fick fina hembakade lussekatter medan alla andra fick lussekatter från ett bageri. Jag fikade massor och sedan klagade jag över det eftersom jag varit på gym innan hockeyn. Jag går alltid plus minus noll, jag vinner liksom aldrig. En tv-kille försökte trösta mig och sa att man tränar för att få äta gott.
I pauserna bjöd några publikvärdar på ännu mera fika. Jag kom ut med ännu en lussekatt i handen och då kom tv-killen fram igen.
- Ja, fast det måste ju finnas några gränser. Nu måste du nog träna efter matchen också.
Matchen var rolig att titta på. De slogs mycket på planen. Jag vet att man inte får tycka att det är roligt, men det tycker både jag och min farmor ändå.
Det blev polisresultatet 3-3 mellan Brynäs-Djurgården.
En kille ställde sig upp på räcket på tredje våningen. Personerna som satt flera meter nedanför hade tur som inte fick honom i nacken.
Vakterna fick släpa ut några till ur publiken. Vissa verkade inte alls tacksamma över att slippa gå själva. De sparkade vilt omkring sig.
Pressmänniskorna var i alla fall nöjda, för vi fick fina hembakade lussekatter medan alla andra fick lussekatter från ett bageri. Jag fikade massor och sedan klagade jag över det eftersom jag varit på gym innan hockeyn. Jag går alltid plus minus noll, jag vinner liksom aldrig. En tv-kille försökte trösta mig och sa att man tränar för att få äta gott.
I pauserna bjöd några publikvärdar på ännu mera fika. Jag kom ut med ännu en lussekatt i handen och då kom tv-killen fram igen.
- Ja, fast det måste ju finnas några gränser. Nu måste du nog träna efter matchen också.
Matchen var rolig att titta på. De slogs mycket på planen. Jag vet att man inte får tycka att det är roligt, men det tycker både jag och min farmor ändå.
Lucia
Arbetarbladets medarbetare firade lucia i dag. De hade ordnat ett eget tåg. Jag satt bredvid fotografen Britt och hennes döttrar. Britts barn fick endast ta två chokladbitar var. Men när en av döttrarna gick iväg för att spela trummor släppte Britt på chokladregeln. Britt och dottern som var kvar började att trycka i sig chokladbit efter chokladbit.
Förra året när Britt var på ena dotterns lucia varnade hon dottern att hon troligen skulle bli rörd och gråta. Dottern var nervös att mamma Britt skulle bli pinsam, men hon var orolig helt i onödan för efteråt konstaterade Britt:
- Jag blev faktiskt inte ett dugg rörd av att titta på henne.
Min vän Peter var också på ett luciatåg i dag.
- Alltså först tänkte jag att jag hellre skulle ha sett en sexig lucia i min egen ålder, men sedan kom jag på att det var otroligt fint när barnen sjöng och du vet det var en nioårig tjej som sjöng solo jättebra.
Ett annat luciaminne som jag också berättat förut är om den stackars bakfulla stjärngossen som stod och såg väldigt hängig ut på scenen. Tillslut gick det inte längre, han ryckte ner struten och spydde i den. De flesta i publiken var skadeglada och tyckte att det var höjdpunkten på uppträdandet.
Förra året när Britt var på ena dotterns lucia varnade hon dottern att hon troligen skulle bli rörd och gråta. Dottern var nervös att mamma Britt skulle bli pinsam, men hon var orolig helt i onödan för efteråt konstaterade Britt:
- Jag blev faktiskt inte ett dugg rörd av att titta på henne.
Min vän Peter var också på ett luciatåg i dag.
- Alltså först tänkte jag att jag hellre skulle ha sett en sexig lucia i min egen ålder, men sedan kom jag på att det var otroligt fint när barnen sjöng och du vet det var en nioårig tjej som sjöng solo jättebra.
Ett annat luciaminne som jag också berättat förut är om den stackars bakfulla stjärngossen som stod och såg väldigt hängig ut på scenen. Tillslut gick det inte längre, han ryckte ner struten och spydde i den. De flesta i publiken var skadeglada och tyckte att det var höjdpunkten på uppträdandet.
Mingel och avtackning
I går minglade jag på 23:e våningen i DN-skrapan. Scanpix bjöd på vin och snittar. Det var en trevlig tillställning. Efter minglet gick vi vidare till en pub. Har man väl börjat kan man lika gärna fortsätta.
I dag tackades kollegan Terrie av. Hon ska tyvärr sluta som lärare på medieprogrammet för att i stället flytta ner till Malmö. Det bjöds på vin i dag med, men man kan ju inte dricka alkohol alla dagar i veckan, så i kväll höll jag mig till julmust och vatten.
Annars har jag mest skrivit autografer i dag. Mitt aktiebolag är på g och en hög med papper skulle skrivas på hos revisorn, sedan var det en till hög som skulle skrivas på hos banken. Jag börjar få in snitsen på mina signaturer nu. De sista blev riktigt snygga faktiskt.
I dag tackades kollegan Terrie av. Hon ska tyvärr sluta som lärare på medieprogrammet för att i stället flytta ner till Malmö. Det bjöds på vin i dag med, men man kan ju inte dricka alkohol alla dagar i veckan, så i kväll höll jag mig till julmust och vatten.
Annars har jag mest skrivit autografer i dag. Mitt aktiebolag är på g och en hög med papper skulle skrivas på hos revisorn, sedan var det en till hög som skulle skrivas på hos banken. Jag börjar få in snitsen på mina signaturer nu. De sista blev riktigt snygga faktiskt.
Temperament
En av mina utländska vänner har ganska nyligen flyttat till Sverige. Nu börjar hon upptäcka tråkigheter med landet. Chefen strulade till exempel med hennes lön två gånger och då fick hon nog. Hon gick in och krävde att få lönen rätt i hand.
- Annars får jag bara betala en massa skatt, förklarade hon för chefen.
Hon har ett rätt hett temperament, så trots att det är ett kommunalt bolag så fick hon igenom sin vilja.
Hon var även på läkarbesök, men blev inte bra på en gång så hon fick gå dit igen. Den andra gången vägrade hon att betala. Hon hade ju trots allt redan cashat upp en gång.
Själv fortsätter jag att betala skatt. Det är så underbart att få ge bort mer än halva min lön till bättre behövande.
Förutom att betala skatt har jag i dag hunnit plåta några jazzentusiaster, boka ett hotell i Berlin, fixat papper till revisorn, tränat extra hårt och packat väskan. Fast inte väskan till Berlin, utan till Stockholm dit jag ska snart.
- Annars får jag bara betala en massa skatt, förklarade hon för chefen.
Hon har ett rätt hett temperament, så trots att det är ett kommunalt bolag så fick hon igenom sin vilja.
Hon var även på läkarbesök, men blev inte bra på en gång så hon fick gå dit igen. Den andra gången vägrade hon att betala. Hon hade ju trots allt redan cashat upp en gång.
Själv fortsätter jag att betala skatt. Det är så underbart att få ge bort mer än halva min lön till bättre behövande.
Förutom att betala skatt har jag i dag hunnit plåta några jazzentusiaster, boka ett hotell i Berlin, fixat papper till revisorn, tränat extra hårt och packat väskan. Fast inte väskan till Berlin, utan till Stockholm dit jag ska snart.
Tack och hej
En av mina kompisars vänner har haft lite otur när det gäller tjejer.
En av hans tjej hade en jobbig hund som bet honom hela tiden. När han krävde att hon skulle välja mellan honom och hunden, så valde hon hunden.
Sedan träffade han en ny tjej och det såg positivt ut. De gifte sig, men lyckan varade inte för frun var otrogen.
Hon ångrade sig och bönade och bad att han skulle stanna kvar.
- Vi kan väl i alla fall prova ett år, sa hon.
De levde ihop som vanligt och frun var glad att han stannat.
En dag började han packa sina väskor.
- Vad gör du? frågade frun.
- Det har gått ett år nu.
En av hans tjej hade en jobbig hund som bet honom hela tiden. När han krävde att hon skulle välja mellan honom och hunden, så valde hon hunden.
Sedan träffade han en ny tjej och det såg positivt ut. De gifte sig, men lyckan varade inte för frun var otrogen.
Hon ångrade sig och bönade och bad att han skulle stanna kvar.
- Vi kan väl i alla fall prova ett år, sa hon.
De levde ihop som vanligt och frun var glad att han stannat.
En dag började han packa sina väskor.
- Vad gör du? frågade frun.
- Det har gått ett år nu.
Nyttig fredag
Julklapparna rullar in. För några veckor sedan fick jag ett par snygga svarta byxor och ett svart linne. I dag fick jag också ett paket. Det var ett litet gulligt databord så att jag kan ligga i soffan samtidigt som jag surfar. Det passar bra i kväll eftersom jag ska vara hemma.
Min PT tjatade att jag skulle köra superset på min mage och efter det passet känns det onödigt att sabba det hela med alkohol. Annelie och jag drack därför grönt te på fiket. I och för sig köpte vi hem bubbel, men det ska vi inte dricka förrän i morgon. Då blir det bara en onyttig dag denna helg och det är ju bättre än två.
Min PT tjatade att jag skulle köra superset på min mage och efter det passet känns det onödigt att sabba det hela med alkohol. Annelie och jag drack därför grönt te på fiket. I och för sig köpte vi hem bubbel, men det ska vi inte dricka förrän i morgon. Då blir det bara en onyttig dag denna helg och det är ju bättre än två.
The place to be 2009
Annelie och jag skulle boka den planerade Londonresan för ett tag sedan. Vi satt framför våra datorer och fyllde i uppgifterna. Men mitt i bokningen kläckte jag ur mig att jag egentligen inte gillar London så mycket.
”Inte jag heller” svarade Annelie.
Vi slutförde aldrig bokningen. Vi hoppar London. Det är nya planer nu.
I förrgår satt vi åter vid våra datorer för att boka en ny utflykt. Den här gången är vi båda stensäkra. Vi ska fira nyår på bästa tänkbara plats- nämligen i Berlin.
Det ska vara någonting alldeles särskilt:
Along one of the world’s most beautiful and famous streets, the Straße des 17. Juni between Brandenburger Tor and Siegessäule, each year an outstanding event takes place. This renowned event, which every year hosts more than one million visitors, signals the start of the year 2009.
With more than one million guests, 500 journalists from all over the world and 350 national and international TV channels the New Year’s Eve Party in Berlin is one of the world’s largest events at the turn of the year.
Two kilometers or an overall space of 80,000 square meters with show stages, video screens, a media centre, party tents, food and refreshment stands, light and laser performances as well as spectacular midnight fireworks as the ultimate highlight of the event.
Tolvslaget ska vi alltså fira på den gatan och sedan vet vi inte riktigt.
Antingen går vi till klubben som ligger på 12:e våningen, eller så går vi till klubben som har 16 dansgolv, eller så går vi till klubben som har sex våningar. Ja, vi får se. 2009 ska i alla fall firas ordentligt.
”Inte jag heller” svarade Annelie.
Vi slutförde aldrig bokningen. Vi hoppar London. Det är nya planer nu.
I förrgår satt vi åter vid våra datorer för att boka en ny utflykt. Den här gången är vi båda stensäkra. Vi ska fira nyår på bästa tänkbara plats- nämligen i Berlin.
Det ska vara någonting alldeles särskilt:
Along one of the world’s most beautiful and famous streets, the Straße des 17. Juni between Brandenburger Tor and Siegessäule, each year an outstanding event takes place. This renowned event, which every year hosts more than one million visitors, signals the start of the year 2009.
With more than one million guests, 500 journalists from all over the world and 350 national and international TV channels the New Year’s Eve Party in Berlin is one of the world’s largest events at the turn of the year.
Two kilometers or an overall space of 80,000 square meters with show stages, video screens, a media centre, party tents, food and refreshment stands, light and laser performances as well as spectacular midnight fireworks as the ultimate highlight of the event.
Tolvslaget ska vi alltså fira på den gatan och sedan vet vi inte riktigt.
Antingen går vi till klubben som ligger på 12:e våningen, eller så går vi till klubben som har 16 dansgolv, eller så går vi till klubben som har sex våningar. Ja, vi får se. 2009 ska i alla fall firas ordentligt.
Operation
I dag tackade jag nej till jobb på grund av vård av sjuk hund.
Alice var till veterinären i morse och opererade bort en massa knölar under magen.
Jag trodde att jag skulle svimma eller börja gråta när jag lämnade henne, men jag klarade mig från båda.
Under tiden hon opererades städade jag så att det skulle vara fint när hon kom hem. Jag åkte också och köpte hundgodis. Klockan 15.00 skulle jag hämta henne, men jag åkte dit en halvtimme tidigare.
Veterinären berättade att hon vaknade upp och skrek efter operationen. Hon skrek av smärta och hon hade så ont att de fick söva henne igen. När jag hörde det trodde jag åter igen att jag skulle svimma. Jag fick sätta mig ner och veterinären satte sig bredvid och pratade länge om att det är en fin prognos på det här.
Nu har jag varit på apoteket och hämtat smärtstillande, teven är på lite tyst och det är mörkt i rummet med bara några stearinljus. Det stod på ett papper med råd att det var bra.
Så här ligger jag nu med Alice i famnen och väntar på Bonde söker fru.
Alice var till veterinären i morse och opererade bort en massa knölar under magen.
Jag trodde att jag skulle svimma eller börja gråta när jag lämnade henne, men jag klarade mig från båda.
Under tiden hon opererades städade jag så att det skulle vara fint när hon kom hem. Jag åkte också och köpte hundgodis. Klockan 15.00 skulle jag hämta henne, men jag åkte dit en halvtimme tidigare.
Veterinären berättade att hon vaknade upp och skrek efter operationen. Hon skrek av smärta och hon hade så ont att de fick söva henne igen. När jag hörde det trodde jag åter igen att jag skulle svimma. Jag fick sätta mig ner och veterinären satte sig bredvid och pratade länge om att det är en fin prognos på det här.
Nu har jag varit på apoteket och hämtat smärtstillande, teven är på lite tyst och det är mörkt i rummet med bara några stearinljus. Det stod på ett papper med råd att det var bra.
Så här ligger jag nu med Alice i famnen och väntar på Bonde söker fru.
Hjälp AB
Jag ska byta bolagsform.
Det ska bli ett aktiebolag av det hela.
Skynda, skynda! säger revisorn.
Men jag kan inte skynda, för jag har hjärnsläpp.
Jag kommer inte på något namn.
Så snälla hör gärna av er om ni har någon idé.
Det ska bli ett aktiebolag av det hela.
Skynda, skynda! säger revisorn.
Men jag kan inte skynda, för jag har hjärnsläpp.
Jag kommer inte på något namn.
Så snälla hör gärna av er om ni har någon idé.
Ny whiskey
I dag fick jag åka till två systembolag innan jag hittade mina flaskor. Mackmyra Whiskey släppte en specialutgåva i dag och folk stod som vanligt i kö i flera timmar innan bolaget öppnade. Själv hade jag turen att glida in på eftermiddagen och få åt mig två flaskor i alla fall. Besöket gick på 1356 kronor.
Framför mig i kassan stod en dam som handlade desto billigare. Hon köpte åtta tetrapack med blandade vita och röda viner.
- Det är så jobbigt att handla åt andra, suckade hon vid kassan.
- Det blir så tungt att bära, fortsatte hon.
Expediten nickade lite och damen fortsatte.
- Jag dricker inte ens rödvin, jag tycker att det är äckligt. Usch det är en smak jag inte alls kan med. Jag förstår mig inte på folk som kan dricka det där.
Framför mig i kassan stod en dam som handlade desto billigare. Hon köpte åtta tetrapack med blandade vita och röda viner.
- Det är så jobbigt att handla åt andra, suckade hon vid kassan.
- Det blir så tungt att bära, fortsatte hon.
Expediten nickade lite och damen fortsatte.
- Jag dricker inte ens rödvin, jag tycker att det är äckligt. Usch det är en smak jag inte alls kan med. Jag förstår mig inte på folk som kan dricka det där.