pernilla wahlman

I lördags drack jag Mackmyrawhiskey. Jag har en egen flaska, men den ville jag inte öppna än, så jag åkte till en vän för att prova.
Det var jag och tre till. De andra kallade mig barnet eftersom jag såg den lilla texten på cd-skivorna.
Gamlingarna och jag brukar träffas ibland och laga mat tillsammans, men fokus ligger ändå på spriten.
Klockan halv tre på natten kom vi på att vi möjligen spelade för hög musik för att grannarna skulle tycka att det var trevligt.

Dagen efter var jag rätt pigg i alla fall och tur var det eftersom jag skulle plåta GIF-AIK.
Synd att GIF förlorade, men tur att det var Iván Obolo som gjorde målet. Efter att jag fått den stora blombuketten av honom i somras är han min favoritspelare.
Mattias Hugosson är i och för sig inte så tokig han heller. Han har varit min volleybolltränare i skolan och jag behövde inte sitta på bänken.
Vi gick till bilparkeringen samtidigt efter matchen.
- Visst var jag bra? håvade jag.
Först sa han att jag var jättebra, men sedan mumlades det fram nåt att han kanske inte kommer ihåg hur jag spelade.
Men eftersom jag inte hörde riktigt vad han sa, är det sista inte heller någonting att bry sig om.  

I går var jag på låtsasdejt med Mattias.
Han får helt klart underkänt.
Det var bestämt att vi skulle träffas utanför krogen, men inte orkade väl han stå där och vänta så han gick in och köpte öl.
Väl inne sa han att han skulle bjuda mig på en drink och så tog han min drinkbiljett som jag fått av Arbetarbladet.
Vi var där för att titta på arbetsrocken eftersom Arbetarbladet gått till final.
Bandet hade tjatat till sig så tidningen bjöd på inträde och en öl för att vi skulle komma och heja på dem.
Lite senare kom han med en till drink i handen och när han såg mig låtsades han att den var till mig.
Men han ska nog få följa med flera gånger för på dansgolvet var han rolig. Ett troligen nykärt par stod och slingrade sig med varandra och då ville Mattias vara med så han slingrade sig runt dem han också.

I dag åt jag gratislunch och lyssnade på Leif Boork som föreläste. Han berättade bland annat om när han fick sparken, när han gick ut på isen och hur han ibland fixar en paus i matchen genom att till exempel tappa en penna på isen så linjedomaren får åka dit och plocka upp den.
Det var roligt att lyssna på honom.

Roligt var även att jag visste att Jenny skulle dit. Jenny gillar väskor, så jag tog med min nya Mulberry för att visa henne. Det blev exakt den effekt jag hoppats på. Hon blev irriterad.
I går ringde jag även henne och berättade att jag satt och putsade min iPhone och så sa jag att jag skulle gå ut i solen och dricka kaffe. Då blev hon så sur så hon lade på luren.

På eftermiddagen var jag och Annelie på köpcentrum för att fika och shoppa. På JC såg jag ett par fina jeans på en affisch.
- Har ni de där byxorna? frågade jag tjejen i kassan.
- Nej.
- Har ni haft dem?
- Nej.
- Kommer ni att få in dem?
- Nej.

Sedan gick vi vidare till Carlings där Annelie såg en klänning på en affisch.
- Har ni den där klänningen? frågade hon.
- Nej.
- Har ni haft den?
- Nej.
- Kommer ni att få in den?
- Nej.

Ett tips till affärer: Gör reklam för de varor ni har!

I Kina gick vi på konditori och köpte kakor flera gånger per dag. Det var gott och väldigt billigt. I går skulle jag lätta mitt samvete och gick därför iväg till Workoutcenter där jag tränar. När jag kom innanför dörren sa Danne som äger stället att jag skulle följa med in på hans kontor för att se hans nya inköp. Numera sitter han där inne och trycker i en lyxig massagestol. Jag provade den genast och det var ingen dålig sittplats, så jag blev sittandes länge.
Eftersom jag skulle iväg och fotografera fotboll hann jag knappt träna alls.
I dag fotograferade jag Daniel Westlin och Daniel Mossberg och mina stackars elever hade teoriprov, så jag hann inte fixa mitt samvete idag heller.

Kineserna förstod inte vad jag menade när jag sa rice, ris eller lis, men det ordnade sig i alla fall eftersom Hanna hade en smart pekbok med sig.

Vi shoppade massor. I varuhusen stod unga tjejer och försökte lura oss på pengar. Man fick pruta ordentligt. I början gick det sådär, men det blev tillslut en sport. Sista dagen fick jag pruta mig till en ny resväska för att alla saker skulle komma med hem. Försäljarna kunde lite svenska.
- Billigare än Ullared! ropade en kines till mig.

Mellan shoppingturerna lyxade vi med manikyr, pedikyr, massage och vi fick håret tvättat på salong.
När vi tog fotmassage i ett av varuhusen var det två stycken som masserade och sex till som var nyfikna och stod och tittade på.
Vi gick även till ett kinesiskt sjukhus för att få riktig massage. Där var det blinda som masserade oss.

Vi hann med lite kulturellt också. Kinesiska muren gick vi såklart på, men vi tog den lata varianten. Skidlift upp och rodel ner. Himmelska fridens torg var enormt.
Sedan såg vi en massa tempel och parker och så tittade vi på os-arenan. Vi åkte taxi fram och tillbaka hela tiden eftersom det var så billigt.

Vill man känna sig som en superstjärna kan man åka till Kina. Kineserna tittade på oss hela tiden och ville ta bilder. Vi fick först posera ensamma och sedan ville de även ha bilder där de stod bredvid oss.

Vi bodde på ett jättemysigt hotell. Där fanns en riktig toalett istället för ett hål i golvet. På toaletten bodde även ett sköldpaddsliknande djur. Varken jag eller Hanna vågade lyfta ut den, så den fick bli vårt husdjur.

Bortsett från den politiska situationen så är Kina ett fantastiskt land med jättegulliga människor. Trots att de inte var så duktiga på engelska kände vi oss väldigt välkomna. En mening hade de övat in och den använde de flitigt.
- Welcome to Beijing!

I dag är en stor dag. Jag ska till Kina.
Jag var lite orolig att jag och Hanna inte skulle få något visum eftersom vi båda arbetar med media. Hanna är dessutom portad från Ryssland trots att hon är världens goaste, men till Kina är vi välkomna.
Så nu ska vi shoppa, traska på kinamuren och äta kinamat. Därför blir det lugnt på bloggen ett tag.
Inte för att det hör till vanligheten, men inga porr-sms nu tack, för telefonen lämnar jag hemma hos mamma.

De fick skotta fram linjerna och ploga planen.
Det vräkte ner snö hela matchen.
En liten traktor åkte omkring och plogade i halvtid. Men han plogade inte framför djurgårdsfansen. De kastade nämligen ispälor på traktorns rutor, så det var bara lite mer än halva planen som var plogad.
I pausen fick jag kaffe av en vänlig tv-fotograf och efter matchen hjälpte självaste Tigern mig med namnen på spelarna. Fast han är ju inte Tiger längre tyvärr. Nu jobbar han åt radion, men det sköter han också bra.
Daniel Sandström har också skött sig bra. Det är nämligen han som tjatat att de ska börja med smörgåsar i pressrummet. Bra jobbat alla!

Snälla reportern Jimmy sitter och hjälper mig med bildtexter på spelarna till mina bilder.
Han har en kompis som älskar att titta på och prata om hockey. Kompisen ringer Jimmy varje dag för att prata om Brynäs. Under några minuter nu har han ringt två gånger.
I går ringde han och grät nästan i telefonluren för att han var så nervös och orolig över Brynäs situation.
Inför i dag hade han till och med garderat upp en psykologtid. Han ringde sjukhuset och förklarade situationen och de hörde tydligt på hans röst att han menade allvar.
Skulle Brynäs ha förlorat i dag, skulle han alltså haft en tid direkt hos psykologen.
Nu slipper han tack och lov ta sig iväg dit.

Det regnade inte på hemmapremiären. I alla fall inte så mycket.
I pressrummet hade det tillkommit smörgåsar.
Johan Oremo gjorde två mål. Bra att han stannade i Gefle.
Men vinsten hjälpte inte vaktmästaren att få upp sina mungipor. Han hade ju arbetat sedan klockan 6 och ville hem. Så journalisterna skulle ut och det illa kvickt.
Trevligt att allsvenskan är igång igen.

Efter Adels skenutvisning var han glad och sa att Sverige vill ha mig tillbaka.
Men så var det alltså inte. Det var ett litet aprilskämt bara.
I fredags var jag där när gränspolisen skulle informera honom om att han ska ut ur landet på onsdag. Eleverna och lärarna grät. Adel själv var livrädd och vågade inte komma dit.
Det är helt sjukt hur illa han behandlas.

Brynäs vann över Mora på kvällen och publiken var fantastisk. Det är inte ofta vågen görs i Läkerol Arena, men då gick den varv, efter varv, efter varv...

På lördagen var jag och lyssnade på skolministern Jan Björklund. Jan gillar kärnkraft. Han säger att Gävleregionen behöver den för att de stora industrierna inte ska flytta utomlands.
Jag frågade honom om han inte tror att just gävleborna är särskilt negativa.
Jag kommer i alla fall ihåg när jag var liten och skulle på svamputflykter. Vi gick skitlångt bland mygg och geggiga marker. Men när vi väl hittat den förbannade svampen fick vi ändå inte äta upp den på grund av all becquerel. Dessa utflykter kändes helt värdelösa, så någon skogsmänniska har jag då inte blivit.

På kvällen firade vi att Katarina fyllt 30. Vi anlände med ett knippe heliumballonger och en present. På bron drog av en födelsedagssång och sedan gick vi in och åt och drack en massa gott. Fördrink med tilltugg, förrätt, varmrätt, två efterrätter, godis och chips. Det där med två efterrätter var verkligen ett bra initiativ. Det borde fler anamma. Alla blev avundsjuka på Kattis driftiga kille som lagade mat och fyllde på vin som om han aldrig gjort annat.

Nyligen var jag övervakare åt fyra personer. Två är nu fria och slipper straffet att träffa mig.
En ville dock inte sluta med det.
- Kan jag få förlängd skyddstillsyn? Jag vill gå på stan och titta på kläder och fika. Om jag inte får förlängt måste jag väl begå ett brott till! skojade personen.

Den andra busen verkade först inte så jättebusig, men idag kom det fram att han tidigare blivit dömd för väpnat rån. Men han har tack och lov blivit förnuftig på senare dagar. Han bad om ursäkt och är nu till och med vän med personen som rånades.

Reportern Jon har sina växtplantor hos mig medan han är bortrest.
Jag har bara glömt att vattna dem två gånger, så det går riktigt bra.
Åtta plantor har jag hand om. Tre av dem har börjat lägga sig ner, men jag tror det beror på att de vuxit för mycket, så det är troligen någonting jag kan vara stolt över.
Jag ska få en tomatplanta som tack och undrade var man ska plantera en sådan.
- Ja men det är väl i söderläge? Så är det väl med alla tomater? sa Jon.
Just ja, så är det ju. Klart som korvspat att det är så. Det vet väl alla?